Lär dig först att skapa pengar

Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi. 

Från pantburkar till kapital

Hur små dagliga beslut kan växa till en kontantinsats

Jag lyssnade nyligen på en intressant podd där de diskuterade olika investeringar som guld, crypto, S&P 500, Nasdaq och hyresfastigheter. Det var en intressant diskussion och ärligt talat tycker jag att alla hade rätt på sitt sätt.

Utdelningsaktier har sina styrkor och svagheter. Detsamma gäller crypto, guld och fastigheter. Min spontana tanke är därför att man inte nödvändigtvis måste välja en enda väg. Olika tillgångar fyller olika funktioner och det går att bygga ett system där de kompletterar varandra.

Det som ofta saknas i sådana diskussioner är frågan om hur man börjar om man inte redan har några pengar.

Många investeringsdiskussioner utgår från att det redan finns ett kapital. Man har kanske 1 000 dollar, 10 000 kronor eller 100 000 kronor som kan investeras. Men vad gör man om man börjar från noll?

Jag har tidigare skrivit om min idé att man först måste lära sig att skapa pengar innan man fokuserar på att investera dem.

Lär dig skapa pengar

Ett sätt att träna på detta är att sätta upp ett enkelt mål: tjäna någonting varje dag.

Det behöver inte vara samma belopp varje dag och det behöver inte vara särskilt mycket. Det viktiga är att man lyckas skapa någon form av inkomst varje dag.

Det kan bli en krona idag, fem kronor i morgon och femtio kronor nästa vecka. Beloppet är inte det centrala. Det viktiga är att öva upp förmågan att se möjligheter, skapa värde och få fram ett överskott.

I exemplen använder jag en krona om dagen eftersom det gör matematiken lättare att följa. I verkligheten kommer inkomsten sannolikt att variera från dag till dag. En dag kanske man bara hittar en pantburk. En annan dag kanske man säljer något och får in betydligt mer.

Det kan exempelvis handla om att hitta pant, sälja något man inte längre använder, klippa en gräsmatta mot betalning, tvätta en bil, utföra ett mindre uppdrag, sälja något man tillverkat eller köpa något billigt och sälja det vidare med vinst.

Poängen är inte exakt vad man gör. Poängen är att man tränar upp förmågan att skapa pengar.

Efter ett tag börjar tankesättet förändras. Frågan blir inte längre bara hur man ska tjäna något idag, utan hur man ska lyckas göra det även i morgon, nästa vecka och nästa månad.

Det är där systemtänkandet börjar.

Den första tillgången

För att göra exemplet enkelt antar vi att man i genomsnitt lyckas skapa motsvarande en krona om dagen.

Efter tjugo dagar har man tjugo kronor. Beräkningen är:

1 krona × 20 dagar = 20 kronor

Vi antar att det går att hitta en stabil utdelningsaktie som kostar ungefär tjugo kronor. Priset är valt för att göra beräkningen enkel och visa hur man kan komma igång med ett litet belopp. Det är inte aktiens låga pris som gör den intressant, utan att bolaget bedöms vara stabilt och regelbundet delar ut en del av vinsten till sina aktieägare.

Alla aktier ger inte utdelning. Många bolag väljer att behålla vinsten och använda den för att utveckla verksamheten. I det här exemplet söker vi däremot aktivt efter ett bolag som delar ut en del av vinsten till aktieägarna.

Vi antar att aktien delar ut tio öre per aktie varje kvartal. Vi väljer en kvartalsutdelare eftersom vi vill få igång kassaflödet så tidigt som möjligt. Ju tidigare utdelningen kommer, desto tidigare kan den återinvesteras och börja bidra till nästa aktieköp.

Varje aktie ger tio öre vid varje utdelningstillfälle. Eftersom bolaget delar ut fyra gånger om året blir den årliga utdelningen per aktie:

0,10 kronor × 4 utdelningar = 0,40 kronor per år

Om aktien kostar tjugo kronor motsvarar det i vårt förenklade exempel en direktavkastning på två procent:

0,40 kronor ÷ 20 kronor = 0,02
0,02 × 100 = 2 procent

En utdelning är aldrig garanterad. Den kan höjas, sänkas eller tas bort. Det är därför viktigt att inte bara titta på utdelningens storlek, utan även på bolagets ekonomi och förmåga att fortsätta tjäna pengar.

Efter tjugo dagar köper man sin första utdelningsaktie.

Under de följande tre månaderna fortsätter man att skapa pengar varje dag. För enkelhetens skull räknar vi tre månader som ungefär nittio dagar:

1 krona × 90 dagar = 90 kronor

Om aktiekursen fortfarande ligger runt tjugo kronor räcker de nittio kronorna till fyra nya aktier:

90 kronor ÷ 20 kronor = 4,5 aktier

Eftersom vanliga aktier normalt köps i hela aktier kan man köpa fyra aktier:

4 aktier × 20 kronor = 80 kronor

Det blir då tio kronor kvar:

90 kronor − 80 kronor = 10 kronor

Tillsammans med den första aktien äger man nu fem aktier:

1 aktie + 4 aktier = 5 aktier

Om samtliga fem aktier ger rätt till nästa utdelning får man femtio öre:

5 aktier × 0,10 kronor = 0,50 kronor

I praktiken beror det på när aktierna köptes och vilket datum man senast måste äga dem för att få utdelningen. För enkelhetens skull antar vi att samtliga fem aktier omfattas av nästa utbetalning.

En halv krona förändrar naturligtvis inte livet, men den förändrar systemet.

För första gången kommer det in pengar utan att man själv behöver skapa dem den dagen. Pengarna kommer från en tillgång man äger.

Om målet är att tjäna något varje dag innebär utdelningsdagen att dagens uppgift redan är löst. Kapitalet har gjort arbetet och frigjort tid som kan användas till något annat.

Den tiden kan användas till att hitta nästa möjlighet, utföra ett bättre betalt uppdrag, utveckla en idé eller helt enkelt göra något man själv värderar högre.

Sprid utdelningarna över året

Nästa steg kan vara att sprida kommande aktieköp mellan flera olika utdelningsbolag.

I stället för att enbart äga aktier i ett bolag kan man med tiden bygga upp innehav i fem olika bolag som delar ut pengar kvartalsvis. Bolagen ska fortfarande väljas utifrån kvalitet, lönsamhet och ekonomisk stabilitet, inte enbart utifrån när de delar ut pengar.

Syftet är dels att minska beroendet av ett enda bolag, dels att försöka få utdelningarna vid olika tidpunkter under året.

När innehaven väl är uppbyggda kan fem bolag som delar ut fyra gånger om året ge upp till tjugo utdelningstillfällen per år:

5 bolag × 4 utdelningar per år = upp till 20 utdelningstillfällen per år

Det första året blir antalet sannolikt lägre eftersom aktierna köps successivt och man inte äger alla fem bolagen från årets början. Under de följande åren kan samma utdelningsmönster däremot återkomma så länge aktierna behålls och bolagen fortsätter med sina kvartalsutdelningar.

Om systemet fungerar på samma sätt under tio hela år kan det i teorin ge upp till tvåhundra utdelningstillfällen:

20 utdelningstillfällen per år × 10 år = upp till 200 utdelningstillfällen

Det betyder inte nödvändigtvis tvåhundra olika kalenderdagar. Flera bolag kan betala samma dag, och både utdelningar och utbetalningsdatum kan förändras. Men varje utbetalning bidrar till kassaflödet och kan återinvesteras.

På dessa dagar har kapitalet tagit över arbetsuppgiften. Det viktiga är inte att varje utdelning är stor, utan att samma tillgångar kan fortsätta skapa inkomster år efter år.

Från början måste man själv skapa inkomsten varje dag. Efter hand börjar tillgångarna ta över några av dagarna. Utdelningarna återinvesteras tillsammans med de pengar man fortsätter att skapa. Det leder till fler aktier och större framtida utdelningar.

Det är här tid blir en del av avkastningen. Kapitalet ger inte bara pengar. Det börjar även köpa tillbaka en liten del av ens tid.

En mindre del får ta högre risk

När grunden av utdelningsaktier har börjat växa kan en mindre del av det nya kapitalet placeras i ett annat tillgångsslag med högre risk och möjlighet till snabbare tillväxt. Det är därför crypto introduceras i modellen.

Tanken är inte att sälja utdelningsaktierna eller flytta hela den stabilare grunden till en mer riskfylld investering. Huvuddelen av det nya kapitalet fortsätter att gå till utdelningsaktier. Bara en mindre del får arbeta med en högre risknivå.

Vi kan exempelvis låta var sjunde krona gå till crypto, medan de övriga sex kronorna fortsätter till utdelningsaktier.

Fördelningen till utdelningsaktier blir:

6 kronor ÷ 7 kronor = 0,857
0,857 × 100 = cirka 85,7 procent

Fördelningen till crypto blir:

1 krona ÷ 7 kronor = 0,143
0,143 × 100 = cirka 14,3 procent

Av varje sjugrupp går alltså ungefär 86 procent till utdelningsaktier och 14 procent till crypto.

Crypto får rollen som portföljens tillväxtmotor. Högre risk innebär att värdet kan falla både snabbare och kraftigare. I utbyte finns möjligheten att denna mindre del växer snabbare under perioder då cryptomarknaden utvecklas starkt.

Huvuddelen av kapitalet får i uppgift att bygga ett långsiktigt kassaflöde. Den mindre delen får en mer offensiv uppgift. Om crypto utvecklas dåligt är det främst den mindre grenen som drabbas. Om crypto utvecklas starkt kan en del av vinsten användas för att förstärka andra delar av systemet.

En praktisk fördel med crypto

Det finns också en praktisk skillnad mellan vanliga aktier och crypto.

För att köpa en aktie behöver man normalt ha råd med minst en hel aktie. Om aktien kostar tjugo kronor och man har sparat nitton kronor saknas fortfarande en krona:

20 kronor − 19 kronor = 1 krona

Crypto går däremot att köpa i mycket små delar.

Om en hel Solana exempelvis kostar 2 000 kronor och man investerar tio kronor köper man följande andel:

10 kronor ÷ 2 000 kronor = 0,005 Solana

Om man bara investerar en krona blir andelen:

1 krona ÷ 2 000 kronor = 0,0005 Solana

Det innebär att var sjunde krona kan investeras direkt. Man behöver inte vänta tills kapitalet räcker till en hel enhet.

I exemplet väljer vi Solana eftersom det är ett större och etablerat projekt som går att staka. Vi vill öka risken, men försöker samtidigt undvika att bygga strategin på ett litet och oprövat projekt.

Det betyder inte att Solana är säkert eller att priset garanterat kommer att stiga. Även ett etablerat cryptoprojekt kan tappa en stor del av sitt värde.

Genom staking kan innehavet generera fler Solana. Antalet tokens ökar då, även om värdet i kronor fortfarande kan stiga eller falla.

När Solanainnehavet har nått ett tillräckligt stort basbelopp kan en mindre del av stakingbelöningarna användas för att bygga upp ett innehav i Ethereum. Ethereum väljs enligt samma grundprincip. Det är ett större och etablerat projekt som också erbjuder staking.

Efter hand kan samma metod användas för några ytterligare kvalitetsprojekt. Målet är inte att äga så många olika crypto som möjligt, utan att bygga några få genomtänkta grenar som kan generera stakingbelöningar.

Om cryptodelen till slut består av fem innehav som alla går att staka har man fem olika grenar som producerar fler tokens:

1 Solanainnehav + 1 Ethereuminnehav + 3 andra innehav = 5 stakinggrenar

Varje gren kan vara liten, men tillsammans bygger de ett system där flera tillgångar arbetar samtidigt.

Bygg en reserv

Efter några år finns det förhoppningsvis ett aktieinnehav, flera cryptoinnehav samt återkommande utdelningar och stakingbelöningar.

Från ungefär år fyra kan exempelvis var sjunde stakingutbetalning användas för att köpa PAXG i stället för att återinvesteras i samma crypto.

Om man får 70 kronor i sammanlagda stakingbelöningar blir den del som går till PAXG:

70 kronor ÷ 7 = 10 kronor

Resterande 60 kronor kan fortsätta arbeta i cryptodelen:

70 kronor − 10 kronor = 60 kronor

PAXG ger exponering mot guld genom en digital token. Precis som med annan crypto går det att köpa en liten del av en hel token. Det gör att även små belopp kan användas.

Guldet får en annan uppgift än aktier och crypto. Det ska fungera som reservkapital.

Om aktiemarknaden faller kraftigt kan en del av guldreserven användas för att köpa fler utdelningsaktier. Om crypto faller kraftigt kan reserven användas där.

Målet är alltså inte att samla guld för guldets egen skull. Målet är att bygga kapital som kan sättas in när andra tillgångar erbjuder bättre köplägen.

Använd de kraftiga uppgångarna

Om ett cryptoinnehav stiger kraftigt kan det vara rimligt att ta hem en del av vinsten. Det betyder inte att man måste sälja hela innehavet.

Anta att man har investerat 1 000 kronor och att värdet fördubblas till 2 000 kronor. Vinsten blir då:

2 000 kronor − 1 000 kronor = 1 000 kronor i vinst

Om man säljer hälften av vinsten tar man ut:

1 000 kronor × 50 procent = 500 kronor

Värdet som blir kvar i innehavet blir:

2 000 kronor − 500 kronor = 1 500 kronor

Man har då tagit hem 500 kronor, samtidigt som 1 500 kronor ligger kvar i den ursprungliga grenen.

De 500 kronorna kan flyttas till den del av systemet där de bedöms göra mest nytta. Om utdelningsaktierna har fallit i pris kan pengarna användas till att förstärka kassaflödet. Om ett annat kvalitetsprojekt inom crypto har fallit kraftigt kan kapitalet användas där. Om andra tillgångar känns dyra kan pengarna placeras i PAXG och användas som reserv.

Vinsten kan också fördelas mellan flera grenar. De 500 kronorna skulle exempelvis kunna delas så här:

250 kronor till utdelningsaktier
150 kronor till crypto
100 kronor till PAXG

250 + 150 + 100 = 500 kronor

Poängen är inte att vinsten alltid måste flyttas till samma tillgång. Poängen är att en kraftig uppgång i en gren kan användas för att stärka hela systemet.

Vad kan pantburken bli efter tio år?

Om vi använder det förenklade exemplet med motsvarande en krona om dagen blir den årliga inkomsten:

1 krona × 365 dagar = 365 kronor per år

Efter tio år blir det totala tillskottet:

365 kronor × 10 år = 3 650 kronor

Om beloppet delas enligt modellen går ungefär sex sjundedelar till utdelningsaktier:

3 650 kronor × 6 ÷ 7 = cirka 3 129 kronor

Den återstående sjundedelen går till crypto:

3 650 kronor × 1 ÷ 7 = cirka 521 kronor

Tillsammans blir det:

3 129 kronor + 521 kronor = 3 650 kronor

Om utdelningar och stakingbelöningar återinvesteras kan slutvärdet bli högre. Om hela kapitalet, enbart för att visa ränta på ränta-effekten, i genomsnitt skulle växa med fem procent per år och insättningen görs årsvis i slutet av varje år blir beräkningen:

365 × ((1,05¹⁰ − 1) ÷ 0,05) = cirka 4 591 kronor

Eftersom pengarna i verkligheten sätts in under året och fördelas mellan flera tillgångar blir utfallet annorlunda. Ett rimligt sätt att uttrycka resultatet är därför att slutvärdet kan ligga omkring 4 500 till 5 000 kronor vid en genomsnittlig avkastning på cirka fem till sju procent.

Poängen är inte det exakta slutvärdet. Poängen är att de ursprungliga 3 650 kronorna inte fanns innan personen började skapa dem.

Detta är ungefär vad man kan börja bygga med en pantburk eller en krona om dagen.

Behåll pengar i stället för att konsumera dem

Tänk då om man gör samma sak med pengar som redan passerar genom ens ekonomi.

Att skapa en ny inkomst och att minska en kostnad är inte exakt samma sak. I det första fallet ökar man inflödet. I det andra minskar man utflödet. När pengarna väl investeras kan de däremot utföra samma arbete.

En läsk om dagen

Anta att man normalt köper en läsk för tjugo kronor om dagen och beslutar sig för att avstå från den. Det frigör per år:

20 kronor × 365 dagar = 7 300 kronor

På tio år blir det:

7 300 kronor × 10 år = 73 000 kronor

Det är innan någon avkastning räknas in.

Köpelunch eller matlåda

Anta att en köpelunch kostar 120 kronor och att en matlåda kostar omkring 40 kronor att laga. Skillnaden per arbetsdag blir:

120 kronor − 40 kronor = 80 kronor

Om vi räknar med 220 arbetsdagar om året blir den årliga skillnaden:

80 kronor × 220 dagar = 17 600 kronor

På tio år blir det:

17 600 kronor × 10 år = 176 000 kronor

Det är också innan någon avkastning räknas in. Naturligtvis varierar både lunchpriser och kostnaden för matlådor. Siffrorna är exempel, inte exakta belopp som gäller för alla.

Om man gör allt samtidigt

Nu kombinerar vi den skapade inkomsten, den uteblivna läsken och skillnaden mellan köpelunch och matlåda.

Det årliga investeringsbeloppet blir:

365 kronor + 7 300 kronor + 17 600 kronor = 25 265 kronor per år

Det motsvarar i genomsnitt ungefär 2 105 kronor per månad:

25 265 kronor ÷ 12 månader = cirka 2 105 kronor per månad

Efter tio år har man satt in:

25 265 kronor × 10 år = 252 650 kronor

Det är utan avkastning.

Om vi förenklat antar att hela årsbeloppet sätts in i slutet av varje år och ger fem procents genomsnittlig avkastning blir formeln:

25 265 × ((1,05¹⁰ − 1) ÷ 0,05) = cirka 317 780 kronor

Om pengarna i stället investeras månadsvis blir slutvärdet något högre, eftersom en del av pengarna får längre tid att arbeta. Med ungefär 2 105 kronor per månad och fem procents avkastning blir resultatet cirka 327 000 kronor.

Vid sju procents genomsnittlig avkastning och årsvisa insättningar blir formeln:

25 265 × ((1,07¹⁰ − 1) ÷ 0,07) = cirka 349 073 kronor

Med månadsvisa insättningar blir resultatet cirka 364 000 kronor.

Ett rimligt uppskattat intervall efter tio år blir därför omkring 318 000 till 364 000 kronor om den genomsnittliga avkastningen ligger mellan fem och sju procent och samtliga pengar återinvesteras.

Det är fortfarande bara räkneexempel. Det faktiska resultatet påverkas av marknadsutveckling, utdelningar, staking, avgifter, skatter och hur kapitalet fördelas.

Vägen till huset

Målet är ett hus som kostar 1,5 miljoner kronor.

Sedan den 1 april 2026 kan nya bostadsköp normalt belånas upp till 90 procent. Det innebär att kontantinsatsen i vårt exempel är 10 procent.

Kontantinsatsen blir:

1 500 000 kronor × 10 procent = 150 000 kronor

Bolånet skulle då motsvara resterande 90 procent:

1 500 000 kronor × 90 procent = 1 350 000 kronor

Kontrollen blir:

150 000 kronor + 1 350 000 kronor = 1 500 000 kronor

Om man investerar 25 265 kronor per år utan någon avkastning tar det knappt sex år att nå kontantinsatsen:

150 000 kronor ÷ 25 265 kronor = cirka 5,94 år

Det motsvarar ungefär:

5,94 år × 12 månader = cirka 71 månader

Eftersom insättningarna görs löpande passerar man i praktiken 150 000 kronor efter ungefär sex år utan avkastning:

25 265 kronor × 6 år = 151 590 kronor

Med fem procents genomsnittlig avkastning och ungefär 2 105 kronor i månadsinsättning nås 150 000 kronor efter cirka 63 månader:

63 månader ÷ 12 = 5,25 år

Med sju procents genomsnittlig avkastning nås samma nivå efter omkring 60 månader:

60 månader ÷ 12 = 5 år

I vårt räkneexempel kan vägen från noll kronor till en kontantinsats på 150 000 kronor därför ta ungefär fem till sex år.

Det är hela poängen med exemplet.

Man började inte med ett arv, ett stort sparkapital eller 1 000 dollar att investera. Man började med noll kronor, en pantburk och ett beslut att göra något varje dag.

En pantburk köpte den första aktien. Den första aktien gav den första utdelningen. Utdelningarna och stakingbelöningarna skapade nya tillgångar. Pengar som tidigare hade konsumerats gav systemet mer kraft.

Till slut hade det som började med noll kronor vuxit till kontantinsatsen för ett hus.

Slutsats

Resan behöver inte börja med ett stort kapital. Den kan börja med en pantburk.

Pantburken är inte målet. Den är det första beviset på att man kan skapa pengar där det tidigare inte fanns några pengar att investera.

Först lär man sig att skapa pengar. Sedan lär man sig att behålla pengar. Därefter lär man sig att investera dem och låta utdelningar och staking skapa mer kapital.

En mindre del av kapitalet kan samtidigt arbeta med högre risk och möjlighet till snabbare tillväxt. Om den delen stiger kraftigt kan vinsten användas till att stärka den gren där den gör mest nytta.

Den skapade inkomsten, den uteblivna läsken och matlådorna ger tillsammans:

365 kronor + 7 300 kronor + 17 600 kronor = 25 265 kronor per år

Efter sex år utan avkastning blir det:

25 265 kronor × 6 år = 151 590 kronor

Det överstiger kontantinsatsen på 150 000 kronor till huset i exemplet:

151 590 kronor − 150 000 kronor = 1 590 kronor

Det som började med noll kronor har därmed vuxit till ett kapital som kan täcka kontantinsatsen till ett hus för 1,5 miljoner kronor.

Källor och förutsättningar

Bolånetaket höjdes till 90 procent och kravet på kontantinsats sänktes till 10 procent den 1 april 2026. Källa: Länsförsäkringar, ”Nya bolåneregler 2026”, https://www.lansforsakringar.se/privat/tips-guider/hem/nya-amorteringskrav/

Samtliga övriga belopp, avkastningar och tillgångspriser är förenklade räkneexempel. De är inte prognoser eller garantier. Avgifter, skatt, inflation, valutakurser och marknadsutveckling kan förändra utfallet.

Min väg till F.I.R.E

 

Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi.

Att gå igenom alla räkningar och abonnemang kan leda till stora besparingar i privatekonomin. För ett tag sedan ringde jag min bredbandsleverantör och frågade om de kunde ge mig ett bättre pris på min fiber. Resultatet blev 48 SEK rabatt i månaden fram till 2026‑01‑31. Förhoppningsvis har de ett nytt erbjudande när det löper ut, eftersom jag är nöjd med leverantören. Om inte får jag se över vad som finns på marknaden.

Eftersom jag då och då läser fristående universitetskurser kvalificerar jag mig för studentrabatt och utnyttjar den när det är möjligt. Jag har nyligen bytt operatör och har just nu telefoni och 10 GB surf i fem månader för 9 SEK i månaden – totalt 45 SEK istället för 545 SEK. Om det inte finns ett nytt erbjudande när perioden är slut, byter jag till en annan leverantör med bra villkor.

Jag har inte hunnit titta på elräkningen än men det kommer bli nästa faktura jag förhandlar.

Jag har inga streamingtjänster, så där finns inget att spara. Istället använder jag YouTube och andra kostnadsfria alternativ för musik och video. När jag vill läsa en bok kollar jag först bibliotekets digitala katalog (Biblio) eller ser om den går att ladda ner gratis.

På datorn använder jag Linux och annan öppen källkod vilket i praktiken innebär att alla dator program jag använder är kostnadsfria.

Alla mina banktjänster är gratis. Jag har Skandiabanken utan avgifter på betalservice och konto. Jag har kreditkort från Gekås och Norwegian, som inte kostar något om krediten betalas inom en månad vilket jag alltid gör. Dessutom har jag Revolut för kostnadsfria kontantuttag upp till 2 000 SEK. Mina värdepapper finns främst hos Avanza. Sammanlagt kostar mina banktjänster 0 SEK.

När jag är ledig försöker jag köra bil så lite som möjligt. Resor upp till en mil sker oftast med cykel, åtminstone när det inte är vinter. I arbetet kör jag en del och passar då på att göra ärenden på vägen till och från arbetet, särskilt om något tungt eller långt borta ska hämtas. I somras lånade jag ett sommarkort (skånetrafiken) några gånger när ägaren inte använde det och sparade då hundratals kronor på resor. Som tack fick ägaren tanka och handla via mitt Costco‑medlemskap. Den här typen av byten är ofta fördelaktiga för alla parter.

Jag har fått fina kläder av en vän och en hel del t‑shirts och kepsar från Dappcon‑mässan i Berlin förra året. Det enda jag köpt under det senaste året är ett par badshorts från Lager 157, så mina klädutgifter har stannat vid cirka 100 SEK.

När jag är ute har jag nästan alltid med en metallvattenflaska jag fick på Dappcon, fylld med kolsyrat vatten om det går, annars vanligt vatten. Den håller drycken kall länge och gör att jag slipper köpa dyrt vatten.

För att hålla mig i form tränar jag 4–6 styrkepass i veckan. Jag cyklar ofta till ärenden som ligger nära, särskilt sommartid, och kombinerar gärna motion med andra aktiviteter. Jag har badkort året runt via friskvårdsbidraget och använder eventuellt överskott till startplatser i lopp. Utöver det springer jag när jag kan. Allt detta kostar 0 SEK.

På jobbet finns ofta frukt för personalen och då tar jag gärna ett äpple eller päron. Eftersom frukt är dyrt uppskattar jag den möjligheten.

Jag handlar mat ungefär en gång i veckan, oftast för att grädde har kort hållbarhet och jag använder mycket i kaffet. Annars försöker jag äta upp det som finns i frysen. Mina matkostnader är minimala. Det som kostar mest är kaffe, grädde, bacon, ost, ägg och lite kött men allt köps så billigt som möjligt och ofta på erbjudande. Jag uppskattar matkostnaden till runt 30 SEK per dag, där frukosten är dyrast: tre ägg, ett halvt paket bacon, ost, grädde och kaffe.

För varje dag som går är jag närmare mitt F.I.R.E mål och sparsamhet och gnetande över tid är det som kommer göra detta möjligt. Fortsättning följer.

Tack för att du läser SpararPengarna, kommentera gärna nedan och dela med dig av dina bästa spartips.

Veckans ekonomiska översikt, smarta spartips och måltidsplanering

Justeringarna jag gjorde i min aktieportfölj under veckan har på kort sikt visat sig vara framgångsrika. Lundin Mining (LUMI) sjönk från SEK 129,30 till SEK 118,90, vilket visade sig att det skulle vara en utmärkt dag att sälja 50% av mitt innehav. Jag köpte samtidigt SSAB, trots viss tveksamhet, vilket jag tidigare diskuterat. SSAB har stigit från SEK 61,18 till SEK 62,84, och även om denna förändring är relativt liten, har den varit fördelaktig. Det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser, men hittills har jag haft tur med min timing. När jag summerade min totala ekonomi, noterade jag däremot att den har minskat med 1,22% sedan förra veckan. Nästan allt har haft en negativ utveckling denna vecka, förutom lånen hos Kameo men jag ser dock att det främst är investeringar i ädelmetallcertifikat (guld/silver/koppar) och kryptovalutor som har sänkt genomsnittet. Jag kommer att diskutera hur jag gör mina veckosummeringar längre ner i detta inlägg.

En återkommande tema på denna blogg är att planera måltider för hela veckan och göra flera matlådor samtidigt. Oftast lagar jag söndagens middag samtidigt som jag förbereder matlådor för måndag, tisdag och ibland onsdag, plus en extra. Jag använder samma ingredienser för söndagens middag och måndagens lunch, och sedan placerar jag 1-2 matlådor i kylskåpet där köttet är samma men utan tillbehör. På morgonen när jag ska ta med dem, kokar jag ris, pasta eller andra tillbehör och fyller på i matlådan innan jag placerar den i min lilla kylväska. Resterande matlådor placerar jag i frysen och gör sedan likadant, förutom en som jag sparar till följande vecka för att ha lite variation att rotera med. Detta är minst lika bra som att köpa en dyr lunch på en restaurang eller att ta med frysta färdigrätter.

Att ha en budget är viktigt för mig och att ha koll på ekonomin i allmänhet. Jag börjar de flesta lördagsmorgnar med att duplicera förra veckans flik i mitt Google Sheets (Excel) ark och sedan sudda alla summor i det så jag kan fylla i den aktuella veckans poster. Jag har gjort detta sedan 2019-07-07 och skulle påstå att förutom att det är kul att kunna följa utvecklingen vecka från vecka 5 år tillbaka ger en mycket bra koll på vad som ger bra utfall och vad som inte fungerar. På söndagarna brukar Willys och Lidl skicka ut sina reklamblad som jag tittar igenom efter fynd, men efter frekventa shoppingfria månader och goda förberedelser är det väldigt sällan jag hittar något jag har behov av. Oftast är jag numera i en matbutik högst 1-2 gånger i månaden och ofta inte alls men vid ett besök är det oftast någon färskvara, som exempelvis mjölk har tagit slut. Även behovet av grönsaker har minskat enormt eftersom jag odlar själv, får av släktingar eller hittar på allmän mark när jag är ute, om det är för mycket att använda färskt så torkar jag ofta det för att förlänga hållbarheten. Nu senast var det ramslök som jag fick av min bror, som han hittade vilt i närheten av sitt hus. Jag torkade det mesta i ugnen och fyllde på i min kryddhylla med det jag inte använde direkt.

De kommande veckorna, ända fram en bit in i juni, kommer att vara fyllda med aktiviteter som jag kommer att diskutera mer här längre fram. Jag kommer att försöka skriva minst ett inlägg i veckan. Dessutom närmar sig sommaren, vilket innebär att det generellt kommer att bli fler aktiviteter, särskilt om vädret blir bra. Jag kommer också att hålla utkik efter möjligheter att plocka frukt och bär på allmän mark eller från någon som vill bli av med sitt överskott. Om jag får möjlighet till detta kommer jag att skriva ett inlägg om hur jag förvarar eller konserverar det. Dessutom kommer jag att starta några projekt runt mitt hus, som att bygga ett trädäck och förbättra tomten i allmänhet. Kanske kommer jag över lite överbliven marksten som någon vill bli av med och ge bort. Tyvärr upptäckte jag att min gräsklippare inte startar. Jag kommer att undersöka möjligheter att köpa en begagnad till ett bra pris på Blocket, men jag kommer nog inte att köpa fler elgräsklippare, särskilt inte med batteri, eftersom jag har haft dåliga erfarenheter av två stycken, en lite dyrare Bosch och en billigare AL-KO. Dessutom är det svårt att felsöka dessa eftersom allt som händer är att de inte startar. En bensindriven gräsklippare förstår jag lite bättre och är också lättare att få servad, så nu satsar jag på en bensindriven som fungerar.

Min träning har inte riktigt varit på den nivå jag önskat, och nu måste jag verkligen öka tempot eftersom min planerade cykeltur från Oslo till Lund är ungefär en månad bort. Jag har börjat packa, men det har gått lite för långsamt eftersom jag skulle ha velat testa att cykla iväg med fullpackad cykel en bit bort så att jag kan sätta upp allt och hitta ett system som fungerar för packningen på cykeln.

Jag läste några bra spartips som jag tänkte dela, de kanske inte ger några större ekonomiska besparingar men jag tycker de var intressanta. Detta första sparar mest på naturresurser men när man spolar upp varmvatten, fyll några PET-flaskor med det första vattnet som inte blivit tillräckligt varmt och använd det sedan till annat, som att moppa golvet eller kanske vattna blommorna. Ett annat smart tips är att dela kökssvampar (eller andra liknande svampar) det finns nog inte mycket som en hel svamp klarar som inte en halv klarar lika bra. Att tanka bilen på helgen om möjligt, då priserna ofta är lägre. Detta sista är ett av mina egna som jag ofta använder, göra en lista på vad som skall handlas innan besöket i butiken, hålla sig strikt till listan och försöka att göra alla butiksbesök samma dag så att det blir enklare att planera körningen. Ännu bättre är att inte betala för drivmedel två gånger så om möjligt planera in butiksbesöken i resor till och från arbetet där drivmedlet redan är betalt. 

Tack för att du läser SpararPengarna och dela gärna med dig av lite smarta sparhacks i kommentarerna

Utmana sig själv: En resa mot dagliga extra inkomster

Att tjäna pengar är en grundläggande del av att bygga upp en förmögenhet. För mig har detta blivit en daglig utmaning, men en som jag finner glädje i. Utöver mitt vanliga arbete har jag satt upp ett mål att varje dag skapa inkomster på olika sätt. Jag har inte fastställt något specifikt belopp, utan mitt fokus ligger på att skapa inkomster som faktiskt blir en integrerad del av min ekonomi.

Det är de faktiska pengarna som räknas som jag kan använda för att investera i nya projekt som sedan ger nya inkomster. Därför räknar jag inte ökningar i värde på tillgångar som jag inte har sålt, såsom aktier eller andra investeringar, som inkomster. För att en inkomst ska räknas måste den vara konkret – pengar som jag faktiskt kan använda. Det kan vara allt från att utföra frilansarbete till att sälja något jag inte längre behöver.

Ibland är det enkelt att nå detta mål eftersom det då och då kommer aktieutdelningar eller räntebetalningar från Kameo, men det kan också vara utmanande eftersom dessa inkomster kommer oregelbundet och endast på vardagar. Man kanske kan tycka att det är fusk eftersom jag redan har byggt upp en passiv ekonomi, men denna resa har inte alltid varit enkel, och jag har lagt ner mycket tid och energi för att bygga upp de inkomstkällor som nu ger mig intäkter.

Det jag finner värdefullt med denna utmaning, och anledningen till att jag fortsätter, är att det leder till ett nyttigt tankesätt. Det är viktigt att betona att det inte nödvändigtvis måste handla om stora summor - vinsten ligger i att träna entreprenören som finns i oss alla att vara mottaglig för de möjligheter till inkomster som finns. Att tjäna några kronor genom att delta i en undersökning eller panta burkar kan vara allt som behövs en dag. Men självklart är mer pengar alltid bättre, och om du kan hitta lite frilansarbete eller andra inkomstbringande aktiviteter blir det mer än en utmaning, för då bygger man förmögenhet på riktigt.

Jag tackar för att du läser SpararPengarna och kommentera gärna och berätta om du har något tips för att hjälpa andra läsare med deras sparreasa.

Idag börjar jag

Idag inleder jag Utmaningen 4.0 – en ny shoppingfri månad. Under helgen har jag förberett mig genom att köpa det jag tror kommer att behövas, och jag är övertygad om att en del av dessa inköp även kommer att vara användbara långt in i våren. Hos Willys fann jag ett erbjudande på nudlar, något jag fått smak för under min resa i Vietnam, så jag passade på att bunkra upp med 40 paket. Dessutom köpte jag 12 påsar pulversås för mina lunchlådor, vilket bör räcka länge då en påse vanligtvis räcker till tre dagars luncher. Jag fyndade även baconsnittar och nötfärs, som båda var på rea. Resten av månadens förnödenheter planerar jag att ta från skafferiet och frysen.

För några dagar sedan skrev jag en sammanställning om hur jag allokerar mina pengar för att uppnå mitt FIRE-mål inom fem år. Jag planerar att publicera denna snart, men vill först finslipa texten. Investeringar är en central del av mina mål, men sparsamhet är lika viktigt, och det är här “utmaningen” kommer in i bilden. En annan viktig aspekt är att alltid ha en plan för hur utgifter kan generera värde över tid, precis som med investeringar – det är okej att spendera pengar så länge det ger ett mervärde i framtiden.

Min träning inför de två lopp jag anmält mig till går framåt. Vårens ankomst märks tydligt när jag springer på morgnarna och kan se marken klart eftersom det ljusnar tidigare. Att hålla sig i form är något jag ofta nämner eftersom det är avgörande för att förbli frisk, alert och uthållig, särskilt när man strävar efter ett långsiktigt mål.

På grund av en hektisk period har jag inte hunnit med allt jag velat, men planen är att så grönsaker i trädgården i slutet av veckan för att få tillgång till nyttiga, närproducerade råvaror. Jag kommer att återkomma med uppdateringar om detta, men att utnyttja det naturen erbjuder är en del av min livsstil och förhoppningsvis ett sätt att leva mer kostnadseffektivt.

Tack för att du följer SpararPengarna. Jag uppskattar dina kommentarer och tips om smarta sparmetoder.

Färre butiksbesök = färre impulsköp

Under coronapandemin fann jag inte mycket positivt att säga om tiden, men en sak jag uppskattade var att vissa butiker började leverera varor direkt till bilen, vilket eliminerade behovet av att gå in i butiken. Detta var inte nödvändigtvis av samma anledning som butikerna erbjöd tjänsten. Trots restriktioner som förhindrade människor från att komma in i butikerna, ville handlarna naturligtvis fortsätta sälja varor. Jag insåg dock fördelarna med att inte behöva gå in i butiken och bli överväldigad av distraktioner och frestelser till impulsköp, vilket ofta kan leda till att man köper saker man egentligen inte behöver.

Genom att kombinera mina inköp med andra ärenden kunde jag optimera mina resor. Jag märkte också att detta sparade tid eftersom jag inte behövde parkera bilen. Dessutom kunde man samordna med någon annan för att hämta upp leveranserna om de hade ärenden i närheten, vilket sparade ytterligare både bränsle och tid för alla. Tyvärr verkar de flesta butiker ha tagit bort denna tjänst, och vissa har introducerat hemleveranser eller avgifter för att hämta varorna i butiken på ett mycket mindre effektivt sätt (t.ex. Willys), vilket jag inte alls använder eftersom det ofta blir mycket dyrare och saknar mycket av den tidsbesparing jag upplevde när varorna levererades till bilen (t.ex. Biltema).

När jag nyligen undersökte Biltema igen, såg jag att de infört en lägsta gräns för att kunna använda tjänsten “köp och hämta”, vilket är beklagligt eftersom det uppmuntrar till att lägga fler saker i varukorgen bara för att kunna använda tjänsten. Jag var intresserad av att köpa en flaskhållare till min cykel för SEK 39 och fyra gasolbehållare för SEK 109, men nådde inte upp till miniminivån. I mitt fall resulterade detta i att jag avstod från att handla och istället sköt upp det till framtiden, utan att behöva uppfinna behov bara för att nå upp till SEK 299 för att det ska vara lönt för Biltema att leverera varorna till parkeringen åt mig.

Butiker som åtminstone erbjuder “hämta i butik” kan i vissa fall vara tilltalande för mig, även om jag inte slipper gå in i butiken. Vissa butiker har snabbkassor för upphämtning, eller ibland till och med möjlighet att hämta saker innan man går in i huvudbutikens labyrintliknande gångar. Detta är inte optimalt, men man slipper i alla fall leta efter varan eller åka till butiken bara för att upptäcka att den inte finns i lager, och dessutom slipper man ytterligare fraktkostnader.

Att handla på webben och få varorna hemskickade kan vara riktigt bra i de fall man slipper leveranskostnader. Om det visar sig att det blir billigast oavsett kan det också tilltala mig, men om det bara är för bekvämlighetens skull, avstår jag alltid den kostnaden. Precis som när det gäller upphämtning utanför butik som i biltema exemplet, tvingas jag inte in i butiken och slipper dessutom leta i hyllor efter varan, vilket är slöseri med min tid. Om jag planerar mina inköp kan jag hämta flera saker på utlämningsstället samtidigt, förutsatt att det går att få allt skickat till samma ställe. Om jag kan välja speditör, föredrar jag PostNord eftersom flest butiker har det som val, men även Budbee och Instabox (Instabee) fungerar bra eftersom dessa finns ganska nära i ett shoppingområde där jag bor. Dessa kan därför hämtas upp antingen när jag kör förbi av andra skäl, eller av någon annan jag känner som har ärenden där och det finns alltid gott om gratis parkeringsplatser nära ingången.

Slutligen försöker jag alltid att hitta det bästa priset, inklusive leveranskostnader, oavsett var jag köper varor. Jag betalar alltid med det betalningsmedel som är mest förmånligt för mig. I mitt fall blir det ofta Gekås kreditkort, som ger bonuscheckar i deras butik. Eftersom jag också använder detta kort när jag tankar, brukar det generera tusentals kronor om året.

Vanligtvis är jag inte så förtjust i bonuscheckar eftersom de låser köpen till en specifik butik, men i detta fall har jag gjort ett undantag eftersom Gekås har ett stort sortiment med billiga varor. Så trots att jag inte besöker butiken personligen, kan jag dra nytta av fördelarna med deras bonusprogram genom att skicka bud med andra som åker dit. De får naturligt vis också ta del av några bonus checkar som tack för hjälpen. Detta visar att det alltid finns kreativa lösningar för att optimera shoppingupplevelsen och få mest värde för pengarna.

Tack för att du läser SpararPengarna och dela gärna med dig av dina egna sparhacks i kommentarerna. 

Vårstädning i ekonomin

Nu är det snart dags för lite vårstädning i ekonomin. Två gånger varje år går jag igenom mina löpande kostnader. En gång på våren och en gång på hösten. Många säger att det inte är lönt, men alla kostnader som kan minimeras hamnar i mitt sparande. Med ränta på ränta kommer även små summor göra ett stort bidrag. Jag tittar på alla löpande kostnader jag kommer på men nedan finns lite förslag.

El avtal 

Ofta finns det pengar att spara, inte minst om det erbjuds rabatter som ny kund. När jag kollar mina elavtal använder jag elskling , compricer och prisjakt.nu.

Telefon

Vem som har billigast kollar jag genom www.mobilabonnemang.nu/billigaste-mobilabonnemang och prisjakt.nu

Bredband

Jag har fiberanslutningen via kraftringen där kollar man på zmarket vad det finns för alternativ men har man andra förutsättningar så kan man kolla hos bredbandsval.se och prisjakt.nu

Kreditkort

Jag kollar vad det finns för kreditkort som är förmånliga för mig hos kortio, compricer och prisjakt.nu. Jag har oftast minst 3 kort. Ett som är förmånligt när jag tankar, ett annat som är förmånligt när jag reser och ett för allt annat. Eftersom det hittills aldrig varit ett kort som varit bäst på allt så har jag haft minst tre. Jag är också noga med att det inte kostar något att ha kortet, jag har aldrig haft ett kort som jag betalat årsavgift för. Det är en helt orimlig tanke för mig att betala för ett kreditkort oavsett vad de erbjuder.

Lån (huslån)

Lån är oftast bäst att unvika helt men i vissa fall är det nödvändigt ont som huslånet är för mig. Jag tycker compricer jag använder compricer för att gämföra sedan kontaktar jag min bank och ser om de vill matcha priset. Är det marginella skillnader så måste man vara noga att undersöka eventuella kostnader för att flytta lån eftersom det kanske blir dyrare när man räknar in dessa kostnader. 

Sparande

Även på sparande tycker jag compricer har bra information om vilka som har bäst räntor.

Försäkringar

Det beror lite på vad det är för försäkring jag vill jämföra men de allra flesta finns på compricer.

Jag försöker tänka på att

När jag får förslag på prisjämförelsesidorna så skriver jag upp vilka bolag det är och vad det kostar och kollar sedan även på mybonus och refunder om något av bolagen finns med hos någon av dem och erbjuder samma tjänst, fast med cashback. Innan jag byter så kontaktar jag ofta den nuvarande leverantören och frågan om de kan matcha priset. När jag talat med leverantörer och i synnerhet bredbandsleverantörer så har det hänt att de försöker smyga in bindningstid i erbjudandet, ibland utan att vara tydliga med det så det måste man fråga innan man går med på något. Sist jag förhandlade om bredbandet så hände precis detta, som tur så upptäckte jag det och bytte istället leverantör. I slutändan blev det billigare för mig och ingen bindningstid med annan leverantör. 

Tack för att du läser SpararPengarna och kommentera gärna och berätta hur du optimerar ditt sparande.

Förutsättningarna för att 2024 ska bli ett bra sparår börjar bra

 

En viktig aspekt av mitt sparande är att jag strävar efter att låta mitt kapital växa samtidigt som jag minimerar mina löpande kostnader. Detta gör att jag kan investera mer och dra nytta av ränta-på-ränta-effekten för att ytterligare stärka mitt sparande. Jag känner inte att jag går miste om något, eftersom jag lever väl utan att slösa.
Efter juldagarna fyllde jag frysen med billig julskinka som jag hittade för 20 SEK per kilo på Willys. Jag köpte lite över 6 kilo och spenderade en stor del av gårdagen med att skära skinkan i lagom stora bitar, väga upp lämpliga mängder för vakuumförpackning och sedan frysa in dem. Tillsammans med kycklingkebab som jag tidigare köpt och en överbliven fläskytterfilé från nyårsmaten, tror jag inte att jag kommer att behöva köpa mer kött på flera månader. Samtidigt kommer jag att kunna tillaga läckra matlådor till jobbet i flera månader framöver. Jag lyckades också hitta julost för 29,90 SEK / 875 gram, vilket verkligen var ett fynd.
När jag var inne på Lidl igår passade jag på att köpa några billiga sista minuten-bullar som jag skivade och lade i frysen. Så nu har jag även kontroll över frukostbrödet för en tid framöver, dessa kostade 15 SEK.
Det är svårt att exakt beräkna kostnaden för lunchlådan och frukosten, men jag kan med säkerhet säga att den kommer att vara 95% lägre än om jag hade ätit på en lunchrestaurang. För allt detta betalade jag 206,86 SEK, med andra ord mindre än vad två måltider på en genomsnittlig lunchrestaurang i Skåne skulle ha kostat.
Jag kommer att återkomma med vilka goda matlådor jag gör framöver, men idag blev det några småbitar från skinkan som jag stekte upp och serverade tillsammans med stekt ägg och potatis, samt lite bearnaisesås som jag kryddade upp lite extra med egenodlad chili som jag har torkat. Tyvärr glömde jag att ta några bilder, så ni får ta mitt ord på att det var läckert.
I februari planerar jag att inleda årets första shoppingfria månad, vilket innebär att jag inte kommer att göra några inköp i butiker under hela februari. Shoppingfria månader var något jag började med under 2023 för att minska onödiga spontanköp och även för att minska lagret i frysen och skafferiet, vilket i sin tur minskar matsvinnet.
När det gäller börsen öppnade den positivt idag, och det gläder mig att se att ett av mina bolag, tidigare Midway men som nyligen bytte namn till Haki Safety (HAKI B), stiger på nyheten om försäljningen av FAS Converting Machinery. Haki är inte ett särskilt stort innehav för mig, men det är ett bolag som jag köpte några småposter i under 2023 när de periodvis var billiga.
Under de kommande månaderna kommer jag att följa hur marknaden reagerar på årsrapporterna för bolagen på den svenska marknaden. Det är främst de medelstora och stora bolagen som jag är intresserad av att se om det finns något som jag anser att marknaden har överreagerat på, och om det finns möjlighet att göra några fynd.

Tack för att du läser SpararPengarna och dela gärna med dig av dina egna spartips i kommentarerna.

Nyttja rabatter

Det finns oftast erbjudande med rabatt på mobilabonnemang och att byta mellan operatörer är oftast enkelt. Jag är noga med att ansluta mobilen till WIFI nät när jag har möjlighet och sparar därför mycket av surfpotten till när jag måste utnyttja den. Jag har också tjänstetelefon med möjlighet att sätta i dubbla simkort och har därför kunnat nyttja det abonnemangets surfpott när jag inte har tillgång till WIFI nät vilket gör att jag kunnat välja billigaste abonnemangen men 0,5-1 mbit surf när jag bytt leverantör. Jag hade kunnat få ner kostnaden ytterligare genom att bara ha tjänstetelefon men eftersom jag fått ner de löpande kostnaderna till 0-50 SEK i månaden beroende på vad jag hittat för erbjudande så tycker jag det är värt det för att ha kvar mitt eget telefonnummer jag haft i många år även om jag skulle byta arbetsgivare.  Sverige har vi i 4 nätägare (Telia, Telenor, Tre, Net1) och andra operatörer köper kapacitet i någon av dessa nät. Operatörer utan mobilnät kallas virtuella operatörer eller MVNO (mobile virtual network operator) virtuella operatörer jag använt som ofta har bra erbjudande är fello, hallon, penny. 

Fello 

Detta var är en uppstickare som profilerade sig på att vara den vänliga operatören och det kan jag hålla med om, jag fick alltid ett bra bemötande och snabb hjälp när jag kontaktade dem. Fello använder telias nät och har därför haft samma täckning som teliakunder. Fello blev i slutet av 2020 köpt av telia och är nu en del av telia koncernen. 

Hallon 

Liksom fello så är hallon en virtuella operatör, de använder tre som nätägare. När jag använt hallon så har de alltid haft bra erbjudande med låga priser och bra surfpott. Hallon har support i chat eller mail och detta fungerar oftast bra. I den delen av landet jag bor och rör mig så har tre ganska bra täckning men jag har uppfattningen att tre satsar mer på att bygga ut sina nät i städerna än på glesbygden.

Penny

Detta är den senaste virtuella operatören jag testat. Penny ägs av tele2 och använder deras nät. Penny verkar liksom hallon sköta sin support över chat och mail. 

Skulle jag försöka bedöma kvaliteten på tjänsten så tror jag att penny är den som fungerar bäst men skillnaderna är små så måste jag välja så är det endast priset som avgör och just nu råkar det vara penny som har bäst erbjudande för mig, tidigare var det hallon och innan dess var det fello. 

Källor: https://www.induo.com/s/g/vilka-mobiloperatorer-delar-nat/

Detta är ett inlägg från mig gamla blogg som jag fortfarande tycker är relevant så jag lägger upp det igen. Tack för att du läser SpararPengarna och glöm inte att kommentera och berätta om hur du själv sparar.

Varför skulle det vara tråkigt att förvalta sin egen tid?

Under min sparresa mot ett ekonomiskt oberoende liv har många tyckt att jag överdriver när jag räknar på varenda krona. Men jag är av uppfattningen att om man inte tänker på sina utgifter för allt så läcker ekonomin och försvårar och fördröjer mitt mål. Jag satte som mål att kunna leva på avkastningar från olika investeringar, inte bara utdelningar på börsen utan summan av allt jag gör. Eftersom det är många bäckar små så försöker jag summera ner allt varje lördag när de flesta marknader stängt för veckan och sedan se om jag hittar något som avviker och fundera på vad som hänt. Att ha många olika typer av investeringar ger en trygghet eftersom man inte har alla äggen i samma korg som de säger. Det är med andra ord osannolikt att allt rör sig i samma riktning och vissa saker är jag fullt medveten om att det kan vara en förlustaffär åtminstone ett tag eftersom man aldrig kan veta exakt när något har lägsta möjliga priset, precis som det är svårt att veta exakt när man kan få så bra betalt som möjligt för något.

För att spara pengar på hushållskostnader försöker jag alltid laga mat själv och undvika dyra luncher. Jag letar efter de bästa priserna i butikerna och handlar smart för att få bästa möjliga utfall. Eftersom jag själv lagar nästan all mat jag äter så vet jag ungefär vad jag konsumerar vilket jag tror är en stor vinst vid sidan av att jag dessutom äter väldigt billigt. Min målsättning är att bli ännu bättre på att odla och tillreda mat jag själv producerat men det är en bit kvar till jag når dessa mål fullt ut.

Att hålla sig så frisk som möjligt är absolut en bra investering. Jag ser till att få i mig alla vitaminer och hälsokost som jag ser ett rimligt värde i och är noga med att följa detta varje dag. Jag är väldigt sällan sjuk och om det är av denna orsak eller bara en tillfällighet kan man inte veta.

Jag anser att tiden är en värdefull resurs och det är viktigt att få skäligt betalt för sin tid, vilket jag även skrivit om här. Att bli ekonomiskt oberoende genom investeringar är ett utmärkt sätt att uppnå detta mål. Det innebär att man kan leva på avkastningen från dina investeringar och inte behöver ha en anställning. Det ger dig frihet att välja vad man vill göra med sin tid och ger tid tillbaka för att förverkliga sina drömmar.

Jag förstår att vissa människor kan tro att ekonomiskt oberoende handlar om att bli stört rik, men det är inte alls vad jag menar. Det handlar om att vara självförsörjande genom investeringar och att kunna leva på avkastningen från sina investeringar. Detta ger dig frihet att göra det man vill och att leva livet fullt ut.

När det gäller reaktionen att det skulle bli tråkigt att inte ha ett arbete, så tror jag att det är en missuppfattning. Det tar tid att sköta sina investeringar, men det är också en investering i sig själv och framtiden. Dessutom kan man använda sin frihet till att förverkliga sina drömmar som i mitt fall är bland annat cykelresor och friluftsliv eftersom man kan ta ledigt när man vill och göra det man älskar. Det är en fantastisk motivation för att fortsätta spara och investera. Jag hoppas att jag når mina mål och kan njuta av allt det där underbara som livet har att erbjuda!

Tack för att du läser SpararPengarna och kommentera gärna om du har en egen sparreasa du vill dela med dig av.

Tid är pengar

Jag försöker skriva om besparingar, men det är viktigt att komma ihåg att allt vi sparar kan kopplas till ekonomi, särskilt om det sparar tid. Vad kan vara mer värdefullt än tid? Dessutom kan den tid vi sparar användas för att tjäna pengar.

Jag stötte på en intressant idé på nätet som kallades “tumma händer”. Konceptet handlar om att alltid ha ta med något som skall plockas undan när man rör sig runt i huset. Till exempel, om du ska gå ut i köket och hämta en macka, se först om det finns något du kan ta med dig dit, exempelvis om något ska till diskhon. På så sätt slipper du göra det senare. Jag skulle vilja utveckla detta koncept genom att man även frågar andra om de behöver något när jag går, givet att det finns fler närvarande, vilket också sparar deras tid.

När jag började experimentera med detta tog det ett tag innan det blev en vana, men efter ett tag kändes det konstigt om jag inte hittade något att ta med mig. Jag skulle säga att det är ett tecken på framgång.

I mina inlägg skriver jag ofta om att planera resor för att undvika onödiga bilresor och slösa bensin, men jag nämner sällan den tid man sparar. Det är viktigt att komma ihåg att tid är en värdefull resurs som vi också kan spara.

Spara sig fri

Nyligen läste jag på ett inlägg på bloggen “Kronan till Miljonen” som belyste den växande skuldsättningen hos Kronofogden, särskilt bland personer över 65 år. Detta väckte ett gammalt minne från ett nyhetsreportage jag såg för många år sedan. Reportaget handlade om pensionärer i Estland, Lettland eller Litauen (jag minns inte exakt vilket land) som kämpade för att klara sig på sina pensioner, som plötsligt blivit otillräckliga efter att deras länder frigjorts från Sovjetunionen.

Jag har alltid arbetat hårt och haft det relativt bra ställt men det tog tid innan jag insåg att jag inte ville vara beroende av ett pensionssystem som i praktiken är ett pyramidspel. Detta ledde till att jag började vända på varje krona, något jag ofta skriver om här på “SpararPengarna”, för att kunna bli ekonomiskt oberoende. Målet är att jag ska kunna försörja mig på mina investeringar, oavsett vad framtiden har att erbjuda.

Att spara pengar för långsiktig säkerhet tar tid, och längs vägen har jag gjort många kostsamma misstag. Men jag har fortsatt i samma riktning. Att bara samla pengar under madrassen räcker inte, eftersom inflation och värdeminskning över tid skulle göra dem värdelösa. Genom att investera i tillgångar som ger avkastning och sprida riskerna har jag kommit en bit på vägen. Detta har gett mig en större känsla av säkerhet och frihet, eftersom jag blir mindre och mindre beroende för varje milstolpe jag passerar.

Att investera utan att vara sparsam tror jag är lite kontraproduktivt om man har som målsättning att kunna leva på sina investeringar, man vet aldrig hur länge man kommer leva och hur mycket pengar man kommer behöva. Pengarna måste kunna fortsätta växa även efter man slutat arbeta för att inte ta slut.

Eftersom du hittat hit så är det troligt att du haft liknande tankar och jag önskar dig all lycka i ditt sparande.

Tack för att du läser min blogg och kommentera gärna och berätta om hur din situation ser ut om du har liknande ideer.

Trimma priset

Att spara är ibland en konst, jag läste på sparo’s blogg om hans hårtrimmer problem och kände igen problematiken och hur han nu skaffat en Moser 1400. Sagt och gjort så kollade jag pricerunner och hittade en på amazon för SEK 323, men så kom jag att tänka på att jag sett studenterbjudande för amazon i mecenat appen. Mycket riktigt fanns där SEK 100 i rabatt så nu har jag beställt ny trimmer för SEK 223 inklusive frakt. Naturligtvis betalade jag för köpet med mitt gekås kort och får även lite kickback på köpet. Även om jag klipper mig förhållandevis billigt så tycker jag det blivit märkbart dyrare. Genom att  inte gå till frisören två gånger har jag tjänat in vad jag betalar för trimmern.

Dyra bubblor

Kan du se vilket märke vattnet på bilden är? Förmodligen inte och jag tror inte heller du hade kunnat smaka skillnad på olika sorters kolsyrat vatten. Vatten är jättegott och vatten är dessutom både livsviktigt och billigt men när jag ser vilka priser kolsyrat vatten kostar i butiken så blir jag förvånad varför inte fler kolsyrar sitt eget vatten och när jag ser vad en kolsyremaskin kostar i butiken så blir jag förvånad över varför inte fler köper dessa begagnade på blocket, tradera eller någon loppis. Är det verkligen värt så mycket pengar att ha en etikett på sin flaska där det står ramlösa, loka eller något annat känt märke att man vill betala så mycket mer för det? Enligt svensktvatten.se så kostar flaskvatten minst 250 gånger mer än kranvatten. För att inte kolsyran skall ta slut så har jag 2st kolsyretuber och på detta sätt så blir det ingen panik att köpa nytt om den ena tar slut. Eftersom jag har gott om tid att ersätta kolsyran kan jag ofta hitta kampanjer när jag skall köpa nytt och transporterna till butiken kan jag antingen samordna med annat eller ta cykeln. Vill man ta in aspekten med närproducerat så kan man nog inte få det mycket mer närproducerat än hemma i köket. Vill man göra läsk så går det utmärkt att blanda bubbelvattnet med exempelvis lite saft. Jag brukar använda fun light om jag skall göra läsk men vill man att läsken skall vara närproducerad så kan man göra egen saft på frukt från trädgården eller som bortskänkes, exempelvis via fruktförmedlingen som jag tidigare skrivit om.

Några tankar om att spara

Det finns lika många åsikter om hur man bör förvalta sina tillgångar som det finns människor men de flesta håller nog med om att det är viktigt att spara för framtiden. Vi är mitt i en inflation samtidigt som vår valuta är svag. Jag vet inte riktigt hur man bäst tacklar detta men försöker så gott jag kan hålla mig borta från importerade varor och att resa utrikes just nu. 

Peter Schiff sa i något avsnitt av sin podd att det är ekonomiskt smart att handla det som håller sig över tid om man ändå kommer handla det i framtiden och på så vis slippa värdeminskningen av valutan och prisökningar. Jag funderade ett tag och började sedan handla sådant som håller och jag kommer behöva längre fram när jag hittar bra erbjudande. Jag har massor med kaffe, kryddor, tubost och pasta som jag köpt när det varit erbjudande och/eller innan priserna gick upp, likaså hygienartiklar som tandkräm, munvatten och schampo och mycket annat. Jag är också noga med att märka matvaror med datum för inköp så det används i rätt ordning. 

Jag skrev tidigare om hur jag köpt ny luftvärmepump, men det skall nämnas att jag tittat på detta flera år så jag hade en rimlig uppfattning om hur priserna såg ut för de modellerna jag var intresserad av. I detta fallet så blev inköpet inte för att det var billigt just då utan för att det fanns ett bidrag som i praktiken ger mig 50% rabatt, men har man bara tålamod och är bekant med priserna så brukar det finnas många klipp under reorna i november plus mellandagsrean. Jag köpte nytt kylskåp efter jag härdat ut nästan en hel månad utan när mitt gamla gick sönder, eftersom det var svalt ute så kunde jag förvara mat i en kylväska i förrådet. Det var så nära black friday och mycket riktigt så kunde jag köpa ett nytt på black friday för en rimlig summa.

En annan sak som skulle kunna vara smart är att köpa presenter under utförsäljningar om man vet att det kommer köpas oavsett. Undviker man saker som blir omoderna så kan man ju faktiskt ha dem liggande tills man matchar gåvan med någon. Det kanske även finns tillfälle att köpa billigt presentpapper vid något tillfälle så har man allt färdigt när det behövs.  

Att handla för handlandets skull är en dålig ide om man vill spara pengar, kan man minimera antalet besök i affären så minskar frestelsen att göra ogenomtänkta inköp, att ha en shoppingfri månad lite då och då har varit ett mycket bra sätt för mig att bryta vanan med att poppa in i affären för att handla småsaker som ofta resulterat i att det gjorts andra onödiga inköp.

Jag har ett arbete där jag kör en del bil och försöker då planera in butiksbesök där jag skall frakta  tyngre saker i samband med andra bilresor och kan då spara in en hel del drivmedel, men under större delen av året tar jag cykeln när jag skall hämta paket eller handla saker som får plats i min cykelkorg, detta är trevligt, ger mig motion och bättre ekonomi. 

50% bidrag på nya luftvärmepumpen och gratis frukt

 Jag gjorde en väldigt stor investering för några dagar sedan, jag köpte en luftvärmepump. Detta är något jag dragit på i flera år eftersom min nuvarande luftvärmepump fortfarande fungerar. Hur bra den fungerar när det gäller att spara energi vet jag inte men den är väldigt högljudd åtminstone. Många gånger när jag haft gäster har de klagat över ljudet som jag visserligen hört men lärt mig ignorera men eftersom jag behöver göra en del annat med huset som att byta tak och jag inte är gjord av pengar så har jag dragit på denna investeringen. Men så fick jag tips av min bror att boverket gav bidrag på halva materialkostnaden när man installera ny luftvärmepump. Lägger man sedan till att det är ROT bidrag på arbetskostnaden så var detta ett för bra tillfälle att missa. Däremot så blir detta en väldigt dyr månad(er) för mig när det skall betala över SEK 30000 för material och arbete, däremot så får jag ju tillbaka ungefär SEK 10000 från boverket längre fram. 

När jag inte spenderar en massa pengar på mitt hus så brukar jag, som läsarna av denna sidan redan vet vara ganska sparsam. Jag delar gärna med mig av en riktigt bra sida jag hittade när jag sökte på gratis frukt, nämligen fruktförmedlingen där det finns karta över var i närområdet man får gratis frukt, jag skall testa detta snart och se om jag kan få lite gratis äpplen.