söndag 19 juli 2026

Lär dig först att skapa pengar

Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi. 


Från pantburkar till kapital

Hur små dagliga beslut kan växa till en kontantinsats

Jag lyssnade nyligen på en intressant podd där de diskuterade olika investeringar som guld, crypto, S&P 500, Nasdaq och hyresfastigheter. Det var en intressant diskussion och ärligt talat tycker jag att alla hade rätt på sitt sätt.


Utdelningsaktier har sina styrkor och svagheter. Detsamma gäller crypto, guld och fastigheter. Min spontana tanke är därför att man inte nödvändigtvis måste välja en enda väg. Olika tillgångar fyller olika funktioner och det går att bygga ett system där de kompletterar varandra.

Det som ofta saknas i sådana diskussioner är frågan om hur man börjar om man inte redan har några pengar.

Många investeringsdiskussioner utgår från att det redan finns ett kapital. Man har kanske 1 000 dollar, 10 000 kronor eller 100 000 kronor som kan investeras. Men vad gör man om man börjar från noll?

Jag har tidigare skrivit om min idé att man först måste lära sig att skapa pengar innan man fokuserar på att investera dem.

Lär dig skapa pengar

Ett sätt att träna på detta är att sätta upp ett enkelt mål: tjäna någonting varje dag.

Det behöver inte vara samma belopp varje dag och det behöver inte vara särskilt mycket. Det viktiga är att man lyckas skapa någon form av inkomst varje dag.

Det kan bli en krona idag, fem kronor i morgon och femtio kronor nästa vecka. Beloppet är inte det centrala. Det viktiga är att öva upp förmågan att se möjligheter, skapa värde och få fram ett överskott.

I exemplen använder jag en krona om dagen eftersom det gör matematiken lättare att följa. I verkligheten kommer inkomsten sannolikt att variera från dag till dag. En dag kanske man bara hittar en pantburk. En annan dag kanske man säljer något och får in betydligt mer.

Det kan exempelvis handla om att hitta pant, sälja något man inte längre använder, klippa en gräsmatta mot betalning, tvätta en bil, utföra ett mindre uppdrag, sälja något man tillverkat eller köpa något billigt och sälja det vidare med vinst.

Poängen är inte exakt vad man gör. Poängen är att man tränar upp förmågan att skapa pengar.

Efter ett tag börjar tankesättet förändras. Frågan blir inte längre bara hur man ska tjäna något idag, utan hur man ska lyckas göra det även i morgon, nästa vecka och nästa månad.

Det är där systemtänkandet börjar.

Den första tillgången

För att göra exemplet enkelt antar vi att man i genomsnitt lyckas skapa motsvarande en krona om dagen.

Efter tjugo dagar har man tjugo kronor. Beräkningen är:

1 krona × 20 dagar = 20 kronor

Vi antar att det går att hitta en stabil utdelningsaktie som kostar ungefär tjugo kronor. Priset är valt för att göra beräkningen enkel och visa hur man kan komma igång med ett litet belopp. Det är inte aktiens låga pris som gör den intressant, utan att bolaget bedöms vara stabilt och regelbundet delar ut en del av vinsten till sina aktieägare.

Alla aktier ger inte utdelning. Många bolag väljer att behålla vinsten och använda den för att utveckla verksamheten. I det här exemplet söker vi däremot aktivt efter ett bolag som delar ut en del av vinsten till aktieägarna.

Vi antar att aktien delar ut tio öre per aktie varje kvartal. Vi väljer en kvartalsutdelare eftersom vi vill få igång kassaflödet så tidigt som möjligt. Ju tidigare utdelningen kommer, desto tidigare kan den återinvesteras och börja bidra till nästa aktieköp.

Varje aktie ger tio öre vid varje utdelningstillfälle. Eftersom bolaget delar ut fyra gånger om året blir den årliga utdelningen per aktie:

0,10 kronor × 4 utdelningar = 0,40 kronor per år

Om aktien kostar tjugo kronor motsvarar det i vårt förenklade exempel en direktavkastning på två procent:

0,40 kronor ÷ 20 kronor = 0,02
0,02 × 100 = 2 procent

En utdelning är aldrig garanterad. Den kan höjas, sänkas eller tas bort. Det är därför viktigt att inte bara titta på utdelningens storlek, utan även på bolagets ekonomi och förmåga att fortsätta tjäna pengar.

Efter tjugo dagar köper man sin första utdelningsaktie.

Under de följande tre månaderna fortsätter man att skapa pengar varje dag. För enkelhetens skull räknar vi tre månader som ungefär nittio dagar:

1 krona × 90 dagar = 90 kronor

Om aktiekursen fortfarande ligger runt tjugo kronor räcker de nittio kronorna till fyra nya aktier:

90 kronor ÷ 20 kronor = 4,5 aktier

Eftersom vanliga aktier normalt köps i hela aktier kan man köpa fyra aktier:

4 aktier × 20 kronor = 80 kronor

Det blir då tio kronor kvar:

90 kronor − 80 kronor = 10 kronor

Tillsammans med den första aktien äger man nu fem aktier:

1 aktie + 4 aktier = 5 aktier

Om samtliga fem aktier ger rätt till nästa utdelning får man femtio öre:

5 aktier × 0,10 kronor = 0,50 kronor

I praktiken beror det på när aktierna köptes och vilket datum man senast måste äga dem för att få utdelningen. För enkelhetens skull antar vi att samtliga fem aktier omfattas av nästa utbetalning.

En halv krona förändrar naturligtvis inte livet, men den förändrar systemet.

För första gången kommer det in pengar utan att man själv behöver skapa dem den dagen. Pengarna kommer från en tillgång man äger.

Om målet är att tjäna något varje dag innebär utdelningsdagen att dagens uppgift redan är löst. Kapitalet har gjort arbetet och frigjort tid som kan användas till något annat.

Den tiden kan användas till att hitta nästa möjlighet, utföra ett bättre betalt uppdrag, utveckla en idé eller helt enkelt göra något man själv värderar högre.

Sprid utdelningarna över året

Nästa steg kan vara att sprida kommande aktieköp mellan flera olika utdelningsbolag.

I stället för att enbart äga aktier i ett bolag kan man med tiden bygga upp innehav i fem olika bolag som delar ut pengar kvartalsvis. Bolagen ska fortfarande väljas utifrån kvalitet, lönsamhet och ekonomisk stabilitet, inte enbart utifrån när de delar ut pengar.

Syftet är dels att minska beroendet av ett enda bolag, dels att försöka få utdelningarna vid olika tidpunkter under året.

När innehaven väl är uppbyggda kan fem bolag som delar ut fyra gånger om året ge upp till tjugo utdelningstillfällen per år:

5 bolag × 4 utdelningar per år = upp till 20 utdelningstillfällen per år

Det första året blir antalet sannolikt lägre eftersom aktierna köps successivt och man inte äger alla fem bolagen från årets början. Under de följande åren kan samma utdelningsmönster däremot återkomma så länge aktierna behålls och bolagen fortsätter med sina kvartalsutdelningar.

Om systemet fungerar på samma sätt under tio hela år kan det i teorin ge upp till tvåhundra utdelningstillfällen:

20 utdelningstillfällen per år × 10 år = upp till 200 utdelningstillfällen

Det betyder inte nödvändigtvis tvåhundra olika kalenderdagar. Flera bolag kan betala samma dag, och både utdelningar och utbetalningsdatum kan förändras. Men varje utbetalning bidrar till kassaflödet och kan återinvesteras.

På dessa dagar har kapitalet tagit över arbetsuppgiften. Det viktiga är inte att varje utdelning är stor, utan att samma tillgångar kan fortsätta skapa inkomster år efter år.

Från början måste man själv skapa inkomsten varje dag. Efter hand börjar tillgångarna ta över några av dagarna. Utdelningarna återinvesteras tillsammans med de pengar man fortsätter att skapa. Det leder till fler aktier och större framtida utdelningar.

Det är här tid blir en del av avkastningen. Kapitalet ger inte bara pengar. Det börjar även köpa tillbaka en liten del av ens tid.

En mindre del får ta högre risk

När grunden av utdelningsaktier har börjat växa kan en mindre del av det nya kapitalet placeras i ett annat tillgångsslag med högre risk och möjlighet till snabbare tillväxt. Det är därför crypto introduceras i modellen.

Tanken är inte att sälja utdelningsaktierna eller flytta hela den stabilare grunden till en mer riskfylld investering. Huvuddelen av det nya kapitalet fortsätter att gå till utdelningsaktier. Bara en mindre del får arbeta med en högre risknivå.

Vi kan exempelvis låta var sjunde krona gå till crypto, medan de övriga sex kronorna fortsätter till utdelningsaktier.

Fördelningen till utdelningsaktier blir:

6 kronor ÷ 7 kronor = 0,857
0,857 × 100 = cirka 85,7 procent

Fördelningen till crypto blir:

1 krona ÷ 7 kronor = 0,143
0,143 × 100 = cirka 14,3 procent

Av varje sjugrupp går alltså ungefär 86 procent till utdelningsaktier och 14 procent till crypto.

Crypto får rollen som portföljens tillväxtmotor. Högre risk innebär att värdet kan falla både snabbare och kraftigare. I utbyte finns möjligheten att denna mindre del växer snabbare under perioder då cryptomarknaden utvecklas starkt.

Huvuddelen av kapitalet får i uppgift att bygga ett långsiktigt kassaflöde. Den mindre delen får en mer offensiv uppgift. Om crypto utvecklas dåligt är det främst den mindre grenen som drabbas. Om crypto utvecklas starkt kan en del av vinsten användas för att förstärka andra delar av systemet.

En praktisk fördel med crypto

Det finns också en praktisk skillnad mellan vanliga aktier och crypto.

För att köpa en aktie behöver man normalt ha råd med minst en hel aktie. Om aktien kostar tjugo kronor och man har sparat nitton kronor saknas fortfarande en krona:

20 kronor − 19 kronor = 1 krona

Crypto går däremot att köpa i mycket små delar.

Om en hel Solana exempelvis kostar 2 000 kronor och man investerar tio kronor köper man följande andel:

10 kronor ÷ 2 000 kronor = 0,005 Solana

Om man bara investerar en krona blir andelen:

1 krona ÷ 2 000 kronor = 0,0005 Solana

Det innebär att var sjunde krona kan investeras direkt. Man behöver inte vänta tills kapitalet räcker till en hel enhet.

I exemplet väljer vi Solana eftersom det är ett större och etablerat projekt som går att staka. Vi vill öka risken, men försöker samtidigt undvika att bygga strategin på ett litet och oprövat projekt.

Det betyder inte att Solana är säkert eller att priset garanterat kommer att stiga. Även ett etablerat cryptoprojekt kan tappa en stor del av sitt värde.

Genom staking kan innehavet generera fler Solana. Antalet tokens ökar då, även om värdet i kronor fortfarande kan stiga eller falla.

När Solanainnehavet har nått ett tillräckligt stort basbelopp kan en mindre del av stakingbelöningarna användas för att bygga upp ett innehav i Ethereum. Ethereum väljs enligt samma grundprincip. Det är ett större och etablerat projekt som också erbjuder staking.

Efter hand kan samma metod användas för några ytterligare kvalitetsprojekt. Målet är inte att äga så många olika crypto som möjligt, utan att bygga några få genomtänkta grenar som kan generera stakingbelöningar.

Om cryptodelen till slut består av fem innehav som alla går att staka har man fem olika grenar som producerar fler tokens:

1 Solanainnehav + 1 Ethereuminnehav + 3 andra innehav = 5 stakinggrenar

Varje gren kan vara liten, men tillsammans bygger de ett system där flera tillgångar arbetar samtidigt.

Bygg en reserv

Efter några år finns det förhoppningsvis ett aktieinnehav, flera cryptoinnehav samt återkommande utdelningar och stakingbelöningar.

Från ungefär år fyra kan exempelvis var sjunde stakingutbetalning användas för att köpa PAXG i stället för att återinvesteras i samma crypto.

Om man får 70 kronor i sammanlagda stakingbelöningar blir den del som går till PAXG:

70 kronor ÷ 7 = 10 kronor

Resterande 60 kronor kan fortsätta arbeta i cryptodelen:

70 kronor − 10 kronor = 60 kronor

PAXG ger exponering mot guld genom en digital token. Precis som med annan crypto går det att köpa en liten del av en hel token. Det gör att även små belopp kan användas.

Guldet får en annan uppgift än aktier och crypto. Det ska fungera som reservkapital.

Om aktiemarknaden faller kraftigt kan en del av guldreserven användas för att köpa fler utdelningsaktier. Om crypto faller kraftigt kan reserven användas där.

Målet är alltså inte att samla guld för guldets egen skull. Målet är att bygga kapital som kan sättas in när andra tillgångar erbjuder bättre köplägen.

Använd de kraftiga uppgångarna

Om ett cryptoinnehav stiger kraftigt kan det vara rimligt att ta hem en del av vinsten. Det betyder inte att man måste sälja hela innehavet.

Anta att man har investerat 1 000 kronor och att värdet fördubblas till 2 000 kronor. Vinsten blir då:

2 000 kronor − 1 000 kronor = 1 000 kronor i vinst

Om man säljer hälften av vinsten tar man ut:

1 000 kronor × 50 procent = 500 kronor

Värdet som blir kvar i innehavet blir:

2 000 kronor − 500 kronor = 1 500 kronor

Man har då tagit hem 500 kronor, samtidigt som 1 500 kronor ligger kvar i den ursprungliga grenen.

De 500 kronorna kan flyttas till den del av systemet där de bedöms göra mest nytta. Om utdelningsaktierna har fallit i pris kan pengarna användas till att förstärka kassaflödet. Om ett annat kvalitetsprojekt inom crypto har fallit kraftigt kan kapitalet användas där. Om andra tillgångar känns dyra kan pengarna placeras i PAXG och användas som reserv.

Vinsten kan också fördelas mellan flera grenar. De 500 kronorna skulle exempelvis kunna delas så här:

250 kronor till utdelningsaktier
150 kronor till crypto
100 kronor till PAXG

250 + 150 + 100 = 500 kronor

Poängen är inte att vinsten alltid måste flyttas till samma tillgång. Poängen är att en kraftig uppgång i en gren kan användas för att stärka hela systemet.

Vad kan pantburken bli efter tio år?

Om vi använder det förenklade exemplet med motsvarande en krona om dagen blir den årliga inkomsten:

1 krona × 365 dagar = 365 kronor per år

Efter tio år blir det totala tillskottet:

365 kronor × 10 år = 3 650 kronor

Om beloppet delas enligt modellen går ungefär sex sjundedelar till utdelningsaktier:

3 650 kronor × 6 ÷ 7 = cirka 3 129 kronor

Den återstående sjundedelen går till crypto:

3 650 kronor × 1 ÷ 7 = cirka 521 kronor

Tillsammans blir det:

3 129 kronor + 521 kronor = 3 650 kronor

Om utdelningar och stakingbelöningar återinvesteras kan slutvärdet bli högre. Om hela kapitalet, enbart för att visa ränta på ränta-effekten, i genomsnitt skulle växa med fem procent per år och insättningen görs årsvis i slutet av varje år blir beräkningen:

365 × ((1,05¹⁰ − 1) ÷ 0,05) = cirka 4 591 kronor

Eftersom pengarna i verkligheten sätts in under året och fördelas mellan flera tillgångar blir utfallet annorlunda. Ett rimligt sätt att uttrycka resultatet är därför att slutvärdet kan ligga omkring 4 500 till 5 000 kronor vid en genomsnittlig avkastning på cirka fem till sju procent.

Poängen är inte det exakta slutvärdet. Poängen är att de ursprungliga 3 650 kronorna inte fanns innan personen började skapa dem.

Detta är ungefär vad man kan börja bygga med en pantburk eller en krona om dagen.

Behåll pengar i stället för att konsumera dem

Tänk då om man gör samma sak med pengar som redan passerar genom ens ekonomi.

Att skapa en ny inkomst och att minska en kostnad är inte exakt samma sak. I det första fallet ökar man inflödet. I det andra minskar man utflödet. När pengarna väl investeras kan de däremot utföra samma arbete.

En läsk om dagen

Anta att man normalt köper en läsk för tjugo kronor om dagen och beslutar sig för att avstå från den. Det frigör per år:

20 kronor × 365 dagar = 7 300 kronor

På tio år blir det:

7 300 kronor × 10 år = 73 000 kronor

Det är innan någon avkastning räknas in.

Köpelunch eller matlåda

Anta att en köpelunch kostar 120 kronor och att en matlåda kostar omkring 40 kronor att laga. Skillnaden per arbetsdag blir:

120 kronor − 40 kronor = 80 kronor

Om vi räknar med 220 arbetsdagar om året blir den årliga skillnaden:

80 kronor × 220 dagar = 17 600 kronor

På tio år blir det:

17 600 kronor × 10 år = 176 000 kronor

Det är också innan någon avkastning räknas in. Naturligtvis varierar både lunchpriser och kostnaden för matlådor. Siffrorna är exempel, inte exakta belopp som gäller för alla.

Om man gör allt samtidigt

Nu kombinerar vi den skapade inkomsten, den uteblivna läsken och skillnaden mellan köpelunch och matlåda.

Det årliga investeringsbeloppet blir:

365 kronor + 7 300 kronor + 17 600 kronor = 25 265 kronor per år

Det motsvarar i genomsnitt ungefär 2 105 kronor per månad:

25 265 kronor ÷ 12 månader = cirka 2 105 kronor per månad

Efter tio år har man satt in:

25 265 kronor × 10 år = 252 650 kronor

Det är utan avkastning.

Om vi förenklat antar att hela årsbeloppet sätts in i slutet av varje år och ger fem procents genomsnittlig avkastning blir formeln:

25 265 × ((1,05¹⁰ − 1) ÷ 0,05) = cirka 317 780 kronor

Om pengarna i stället investeras månadsvis blir slutvärdet något högre, eftersom en del av pengarna får längre tid att arbeta. Med ungefär 2 105 kronor per månad och fem procents avkastning blir resultatet cirka 327 000 kronor.

Vid sju procents genomsnittlig avkastning och årsvisa insättningar blir formeln:

25 265 × ((1,07¹⁰ − 1) ÷ 0,07) = cirka 349 073 kronor

Med månadsvisa insättningar blir resultatet cirka 364 000 kronor.

Ett rimligt uppskattat intervall efter tio år blir därför omkring 318 000 till 364 000 kronor om den genomsnittliga avkastningen ligger mellan fem och sju procent och samtliga pengar återinvesteras.

Det är fortfarande bara räkneexempel. Det faktiska resultatet påverkas av marknadsutveckling, utdelningar, staking, avgifter, skatter och hur kapitalet fördelas.

Vägen till huset

Målet är ett hus som kostar 1,5 miljoner kronor.

Sedan den 1 april 2026 kan nya bostadsköp normalt belånas upp till 90 procent. Det innebär att kontantinsatsen i vårt exempel är 10 procent.

Kontantinsatsen blir:

1 500 000 kronor × 10 procent = 150 000 kronor

Bolånet skulle då motsvara resterande 90 procent:

1 500 000 kronor × 90 procent = 1 350 000 kronor

Kontrollen blir:

150 000 kronor + 1 350 000 kronor = 1 500 000 kronor

Om man investerar 25 265 kronor per år utan någon avkastning tar det knappt sex år att nå kontantinsatsen:

150 000 kronor ÷ 25 265 kronor = cirka 5,94 år

Det motsvarar ungefär:

5,94 år × 12 månader = cirka 71 månader

Eftersom insättningarna görs löpande passerar man i praktiken 150 000 kronor efter ungefär sex år utan avkastning:

25 265 kronor × 6 år = 151 590 kronor

Med fem procents genomsnittlig avkastning och ungefär 2 105 kronor i månadsinsättning nås 150 000 kronor efter cirka 63 månader:

63 månader ÷ 12 = 5,25 år

Med sju procents genomsnittlig avkastning nås samma nivå efter omkring 60 månader:

60 månader ÷ 12 = 5 år

I vårt räkneexempel kan vägen från noll kronor till en kontantinsats på 150 000 kronor därför ta ungefär fem till sex år.

Det är hela poängen med exemplet.

Man började inte med ett arv, ett stort sparkapital eller 1 000 dollar att investera. Man började med noll kronor, en pantburk och ett beslut att göra något varje dag.

En pantburk köpte den första aktien. Den första aktien gav den första utdelningen. Utdelningarna och stakingbelöningarna skapade nya tillgångar. Pengar som tidigare hade konsumerats gav systemet mer kraft.

Till slut hade det som började med noll kronor vuxit till kontantinsatsen för ett hus.

Slutsats

Resan behöver inte börja med ett stort kapital. Den kan börja med en pantburk.

Pantburken är inte målet. Den är det första beviset på att man kan skapa pengar där det tidigare inte fanns några pengar att investera.

Först lär man sig att skapa pengar. Sedan lär man sig att behålla pengar. Därefter lär man sig att investera dem och låta utdelningar och staking skapa mer kapital.

En mindre del av kapitalet kan samtidigt arbeta med högre risk och möjlighet till snabbare tillväxt. Om den delen stiger kraftigt kan vinsten användas till att stärka den gren där den gör mest nytta.

Den skapade inkomsten, den uteblivna läsken och matlådorna ger tillsammans:

365 kronor + 7 300 kronor + 17 600 kronor = 25 265 kronor per år

Efter sex år utan avkastning blir det:

25 265 kronor × 6 år = 151 590 kronor

Det överstiger kontantinsatsen på 150 000 kronor till huset i exemplet:

151 590 kronor − 150 000 kronor = 1 590 kronor

Det som började med noll kronor har därmed vuxit till ett kapital som kan täcka kontantinsatsen till ett hus för 1,5 miljoner kronor.

Källor och förutsättningar

Bolånetaket höjdes till 90 procent och kravet på kontantinsats sänktes till 10 procent den 1 april 2026. Källa: Länsförsäkringar, ”Nya bolåneregler 2026”, https://www.lansforsakringar.se/privat/tips-guider/hem/nya-amorteringskrav/

Samtliga övriga belopp, avkastningar och tillgångspriser är förenklade räkneexempel. De är inte prognoser eller garantier. Avgifter, skatt, inflation, valutakurser och marknadsutveckling kan förändra utfallet.

lördag 18 april 2026

Första inlägget 2026

Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi. 

Det har varit ett hektiskt år och även slutet på förra året efter jag förvärvat en ny fastighet och även sålt min bil och trotjänare. Jag skaffade en ny(are) bil i slutet av december men detta blev inte långvarigt eftersom jag hamnade i en olycka när en lastbil tappade en del framför min bil som jag körde på och försäkringsbolaget valde att inte reparera bilen utan istället lösa in den. Jag fick då leta bil igen och hittade en liknande som den jag redan haft. Jag hade dessutom väldigt mycket att göra på mitt arbete så det blev en hel del övertid. Jag har en hel del tid i min komptidsbank och flera veckors semester sparad så förhoppningsvis kan jag ta någon vecka ledigt i sommar och fortfarande ha kvar alla semesterdagar för 2026 som jag kan använda till att resa till ett varmt land i början av 2027 som jag brukar göra.

Hus

Idag tänkte jag att jag lägger ut annons för uthyrning på mitt ena hus (hus1). Renoveringen har dragit ut på tiden av flera orsaker men nu känns det som jag är nöjd med resultatet och jag har dessutom fått monterat drag på min nya bil så jag kan frakta bort det sista som inte skall vara kvar. 

Fonder

Jag har inte satt pengar i fonder på flera år förutom i pensionssparande, snarare har jag sålt en hel del i mina fond depåer. Men efter jag tittat på ett program där de intervjuade en av de nya förmågorna i TIN fonder beslutade jag mig för att testa TIN Småbolag A. Skall jag vara rättvis så var det endast en liten investering för att se utfallet på kort sikt, men hittills är utfallet positivt. När hus1 blir uthyrt så kommer jag ha ytterligare en inkomstkälla som jag skall investera och den delen som är avsett att gå till underhåll av båda husen (hus1 och hus2) skall ju förvaltas och det är tänkbart att detta blir delvis i fonder som jag inte anser vara för volatila.

Aktier

Oljebolagen gick ner när veckan slutade eftersom Iran verkade släppa igenom fartyg igen i det nu berömda hormuzsundet. Jag kollade vilket av mina innehav av oljebolag som tappat mest efter denna nyheten vilket var eqinor (mitt minsta innehav) och köpte genast för alla likvider jag hade tillgängligt i detta bolaget. Jag tror inte att detta kommer hålla och passar därför på att handla på denna dipp, det fanns även lite pengar över efter jag köpt eqinor som jag placerade i meren energy. Många av mina andra aktier däremot reagerade positivt men än finns det ingen anledning att frigöra mer kapital för att investera ytterligare så detta blev dagens ända affärer.

Krypto

När det både kom rykte om genomfart i hormuzsundet och CLARITY Act samtidigt så reagerade de krypto jag är exponerad mot positivt. Jag har köpt mycket krypto certifikat sedan början på året och då endast i SAVR som inte tar ut courtage. Jag har visserligen kvar några gamla hos avanza men jag gör mycket lite affärer på avanza numera eftersom jag hittat ett billigare alternativ, så som det ser ut nu så kommer jag endast tömma depåerna hos avanza i samband med att likvider frigörs där.

Investeringslån

Jag håller fortsatt på att tömma de investeringar jag gjort på savelend, kameo, brocc,trine och andra utlåningsplattformar. Dessa har tjänat mig väl så länge räntorna var tillräckligt höga men när räntorna började bli lägre på nya investeringsmöjligheter så beslutade jag mig för att ta hem pengarna igen, men eftersom de befintliga investeringarna är låsta tills lånen löper ut så har detta varit en långsam process. Jag tror fortfarande på utlåning som en stabil inkomstkälla men eftersom det är normal skatt på dessa vinsterna så måste räntan vara minst 10% för att jag skall tycka det är värt att ta denna risken och det är den inte längre.

Kost

Jag fortsätter troget med att äta nyttig och energirik mat. Frukost bacon & ägg med lite varierande tillbehör som surkål, ajvar, oliver. Lunch är till större delen kött och några potatisar med varierande tillbehör som ofta blir samma som till frukost. När det gäller dryck så försöker jag ha ett bra intag av rent vatten men tyvärr lyckas jag lite sämre med det och det blir mest koffeinrika drycker som kaffe (med vispgrädde) eller någon billig variant av energidryck. Det händer att jag dricker alkoholhaltiga drycker i måttlig mängd på helgen och då blir det något glas vin. Öl har jag inte druckit på flera år nu och jag trivs med denna balansen på min kost och kommer fortsätta med detta tills jag bevisats att det inte främjar min hälsa.

Träning

Jag går fortfarande regelbundet på badet där jag simmar och bastar. Vanligtvis minst 2 gånger i veckan och detta kommer öka nu i samband med att vädret förbättras och mer tid förhoppningsvis kan frigöras efter hus1 blir uthyrt. Det som inte gått så bra är löpningen och cykling och det kommer jag få lida för nu när årets första lopp kommer i morgon och jag är extremt dåligt förberedd. Visserligen tycker jag att jag har en väldigt bra grundkondition men kommer det räcka?

Friskvårdsbidrag

Jag försöker finansiera så mycket som möjligt av min träning genom friskvårdsbidraget. 2026 har jag endast köpt årskortet på badet med tillägg för att kunna komma dit även en gång i veckan när det är lite mindre folk där, välinvesterade pengar tycker jag. Jag vet inte riktigt vad jag skall använda resten av friskvårdsbidraget för men om jag gör som de flesta andra åren så kommer det bli startplats i lopp. Tyvärr tror jag inflationen gör det dyrare medan vårt friskvårdsbidrag är på samma nivå som det legat på i flera år, så med andra ord får jag ut mindre av det. Jag kommer fortsätta premiera årskort på badet för jag tycker det är väldigt bra valuta för pengarna. De flesta aktiviteterna jag ägnar mig åt är ju trotts allt kostnadsfria (eller täcks inte av friskvårdsbidraget) som löpning eller cykling.

Övrigt

Jag håller på att köpa tillbaka i dipparna lite av de tillgångarna jag sålde för att finansiera husköpet (bitcoin certifikat) och bil(arna) (Lundin Mining). Jag tog ju dessutom hem en del vinster från mina oljebolag när de stod som bäst i början av konflikten mellan USA (Israel) och Iran. De flesta investeringarna jag gjort i aktier de senaste månaderna har finansierat av detta och till en mindre del av utdelningar. Jag har ju försökt handla mest i bolag med bra historisk utdelning (betsson m.fl) för att komma tillbaka till att premiera utdelningsbolag för att ha ett starkt kassaflöde. Jag bytte nyligen elavtal på hus2 till cheap energy. Jag gör inget åt det andra elavtalet eftersom jag har för avsikt att hyra ut hus1 och då kommer hyresgästen få ta dessa kostnaderna. Jag behöver snart se över försäkringen på min nya bil, den hamnade hos länsförsäkringar på en ”gratis” månad. Men när jag fick samma sak på förra bilen så visade det sig att de inte hade konkurrenskraftiga priser och var inte villiga att matcha aktsam (trygg hansa) som jag valde. Jag har även 2st hemförsäkringar, en för respektive hus som skall ses över nu i samband med uthyrningen av hus1. Jag har satt påminnelse i kalendern när det är dags att se över telefon abonnemanget så det ligger också på horisonten. Jag har även bredbandet hos bredband2 som fortfarande är bundet men när det löper ut så blir det omförhandling eller byte av leverantör.


Tips1

Jag använder frekvent min kalender för att lägga in påminnelser över att jag skall bevaka en aktie, eller att jag skall förhandla ett visst avtal. Samma sak gäller att stänga eller sänka värmen nu i april, detta är en årlig påminnelse. Jag använder nextcloud för kalender, kontakter, filer m.m. Jag kommer in mer på detta nedan.

Tips2

Jag har ju tidigare skrivit om hur jag försöker ha abonnemang på minsta möjliga nivå och hur jag sällan eller aldrig köper tjänster (om jag inte måste) som man betalar för månadsvis. Jag lagrar alla mina filer på en egen nätverksdisk som jag även har plex på. Plex är en egen spotify och netflix kan man säga. Denna är kostnadsfri och jag använder mina egna filmer och musik där, med tanke på att jag ofta lyssnar på samma musik, som jag redan köpt en gång så är det dumt att köpa abonnemang för detta, dessutom lyssnar jag mest på musik när jag tränar.

Tips3

Jag är ju ganska restriktiv över vad jag låter ”big data” komma åt av min privata data. Dokument, media, bilder. Så detta sparas uteslutande på min egen nätverksdisk som jag nämnde i tips2. Men jag har ju annan data jag helst behåller privat som min kalender och kontakter. Dessa har jag i nextcloud som även denna ligger på min nätverksdisk. Jag har dessutom en de googlad smartphone från fairphone med e/os/ på. Jag tänker inte hoppa ner i det hålet, men fairphone tillverkar modulära telefoner, vilket innebär att om något går sönder så kan man enkelt själv byta denna delen. Jag har haft min fairphone 4 sedan den 26 november 2022 och de kommer fortsätta erbjuda delar tills minst 2028 enligt tillverkaren och e/os/ är öppen källkod och kommer inte sluta erbjuda uppdateringar på överskådlig tid. Jag har tack och lov inte behövt byta några delar men hoppas kunna fortsätta med denna telefonen minst till 2028 eller tills den inte går att reparera. Så med andra ord har jag sparat en massa pengar genom att köpa en telefon som enkelt går att laga, har lång livslängd och faktiskt inte var så dyr. Den kostade SEK 4990 när jag köpte den. Vill man sedan ha e/os/ så kan man faktiskt köpa telefonen med det inlagt om man inte kan eller vill lägga in det själv.

Tips2 nämligen att ha egen lagring har sparat mig pengar men investeringen för nätverksdisken var visserligen ganska hög. Om jag kan räkna hem detta beror ju på hur stor nytta jag har av den och vad alternativen hade kostat. Det jag tjänat på att kasta ut ”big data” från mitt liv är svårt att verdera man jag tycker det är prislöst och värt varje krona det kostat mig.

Tack för din tid och att du läser SpararPengarna, välkommer åter

tisdag 23 december 2025

Felaktig faktura

Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi. 

Det har varit glest med inlägg på SpararPengarna i december eftersom jag tyvärr haft fullt upp med  annat. Jag har däremot sålt en del aktier som jag berättar med om nedan.  

Bredband2 / Telia
Det kom en tidig julklapp till mig när konkurrensverket godkänt att telia köper bredband2 enligt bredband2 hemsida och som jag uppfattat väntas utbetalning till aktieägarna ske kring 6 februari 2026. https://www.bredband2.com/nyheter/pressreleaser/2025/12/22/konkurrensverket-har-godkaent-telias-foervaerv-av-bredband2/

Lundin mining
Jag sålde samtliga aktier i mitt största enskilda innehav Lundin mining (LUMI) för ca en vecka sedan när de stod på SEK 190, jag sålde dessa av flera orsaker, jag har hållit på att ta hem lite vinster i LUMI som var upp ca 115% men så inträffade det jag länge varit orolig för, nämligen att jag tvingas att skaffa ny bil och behövde därför likvider till detta. Jag hittade en Peugeot 308 SW som var lågmilare och kände att jag behöver ett pålitligt fordon ett tag till. Tyvärr har denna ingen dragkrok så det blir troligen så att jag fixar att en sådan blir påsatt i början av 2026 och det passar ju bra att det kommer lite inkomster från bredband affären då. I det stora hela har 2025 varit ett ganska bra år både genom rekord i utdelningar och även en hel del andra affärer på börsen som gått bra.

Tesla
En annan aktie som gått väldigt bra är tesla. Jag köpte det mesta av dessa i samband med Trumps ”Liberation Day” och de upp nu upp över 70%. Även om detta är en ganska bra vinst och orsak att ta hem lite vinster så tänker jag behålla denna åtminstone ett tag till. Jag väntar på de skall börja sälja sona robotar ”optimus”. 

Krypto
2025 började riktigt bra för krypto och bitcoin men tyvärr stagnerade detta lite den senare delen av året. Jag är fortfarande övertygad om att det kommer bli stora vinster men troligen kommer detta vara under 2026.

Ädelmetaller
Guld och silver har kanske tagit lite fokus ifrån bitcoin och krypto för ädelmetaller har verkligen 2025 varit ett bra år. Jag har en del aktier i silverbolag och även en del silver certifikat men som det ser ut nu så kommer jag hålla i dessa ett tag till.

Olja
Jag kommer troligen ha en viss fokus på oljebolag 2026 och framförallt sådana med bra utdelning. Det är oklar när oljeprisera kommer vända uppåt så det är viktigt att det är en tillgång som ger löpande avkastning. Aker BP och Vår energi är två klara kandidater för mig att öka i.

Hus
Jag har tyvärr inte hunnit med så mycket renovering i huset jag skall hyra ut som jag hoppats eftersom jag arbetat väldigt mycket övertid men det får väl bli mitt jul/nyårs nöje att bli klar med målningen i det största rummet och jag behöver även flytta en del saker jag har kvar i uthuset innan jag kan lägga ut det för uthyrning.

Träning
Jag har varit på badet några gånger på den nya orten och nyttjat det sista på friskvårdsbidraget där jag simmat, bastat och solat. Jag har några hundra kronor kvar av 2025 friskvårdsbidrag som jag skall ta ut innan årsskiftet och om jag inte hinner så tänker jag att jag köper lite polletter för att sola för det sista eftersom dessa inte behöver användas direkt. Jag kommer resa lite i slutet av januari så jag väntar med att köpa årskort tills jag kommer tillbaka men eftersom jag reser till varmare breddgrader så tar jag med mig träningsskor så jag kan passa på att springa lite.

Felaktig faktura
Jag fick en idag påminnelse om varför det är viktigt att noga titta igenom fakturorna. Jag kan erkänna att jag först missat att bredband2 tog betalt för startavgift efter jag flyttat mitt  bredband till det nya huset. Ironiskt nog så stod det bokstavligen ”Flyttkampanj - 10% 6 mån, 12 mån bindningstid ingen startavgift” på tredje raden men på första raden stod det ”Startavgift 250/250 Mbit/s”. När jag ringde bredband2 inför flytten så hade jag kollat vilka andra alternativ som fanns eftersom jag tyckte att de var dyra. Jag informerade säljaren om att comviq var mycket billigare och han drog då hela registret med anledningar till varför det var bättre att välja dem, men efter en stund erbjöd han mig tillfälliga rabatter som att jag slapp startavgift. När jag kontaktade dem för att påpeka detta vi deras chat så svarade de att de inte kunde ändra detta me att jag skulle ringa in. Jag var ganska missnöjd eftersom jag inte vill lägga tid på att rätta till deras fel, men jag ringde dem och valde faktura som knappval. Ett automatiskt meddelande lästes upp om att de hade stängt sedan la den på. Man skulle kunna säga att jag var ordentligt irriterad och ringde tillbaka men valde uppsägning. Denna gång svarade det någon och jag förklarade vad det gällde och han justerade det direkt. Jag är fortfarande inte nöjd med att de har så dålig koll på vad de fakturerar och vi får se vem jag väljer när min avtalsperiod på 1år går ut och jag ser över mina fakturor igen och förhandlar om avtalen.

Tack för att du läser SpararPengarna och kommentera gärna. SpararPengarna önskar en riktigt god jul till er alla.

fredag 14 november 2025

Gratis internet

Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi.  

Costco 

Idag tänkte jag börja med att berätta hur det går med investeringen jag gjorde i medlemskap på costco. Jag skrev ju om detta tidigare. Jag skaffade kortet i Juli 2025 och använde det första gången den 10 Juli så jag gissar på att det var den dagen jag skaffade det. På 3 månader hade jag redan tjänat in medlemskapet endast på att tanka och i ärlighetens namn kan jag säga att det är väldigt sällan jag behöver något annat de säljer på costco men det händer att jag handlar mina bacon och ägg där. Nedan är en sammanställning på när jag tankat.


Datum

Mängd

Pris/liter

Summa

Summa (kvitto)

Diesel på närmaste station


Sparat

Summa sparat

2025-07-10

17,58

14,85 kr

261,06 kr

261,06 kr

16,79 kr

295,17 kr

34,11 kr


2025-07-15

24,2

14,85 kr

359,37 kr

359,37 kr

16,79 kr

406,32 kr

46,95 kr

81,06 kr

2025-07-21

25,37

14,85 kr

376,74 kr

376,74 kr

17,19 kr

436,11 kr

59,37 kr

140,43 kr

2025-08-04

41,75

14,95 kr

624,16 kr

624,16 kr

16,64 kr

694,72 kr

70,56 kr

210,99 kr

2025-08-11

26,1

14,95 kr

390,20 kr

390,20 kr

15,84 kr

413,42 kr

23,22 kr

234,21 kr

2025-08-21

38,01

15,15 kr

575,85 kr

575,85 kr

16,39 kr

622,98 kr

47,13 kr

281,34 kr

2025-08-30

42,9

14,79 kr

634,49 kr

634,49 kr

16,29 kr

698,84 kr

64,35 kr

345,70 kr

2025-09-06

36,21

15,19 kr

550,03 kr

550,03 kr

16,59 kr

600,72 kr

50,69 kr

396,39 kr

2025-09-19

40,11

15,54 kr

623,31 kr

623,31 kr

16,49 kr

661,41 kr

38,10 kr

400,39 kr

2025-09-25

31,35

15,04 kr

471,50 kr

471,50 kr

16,29 kr

510,69 kr

39,19 kr

439,58 kr

2025-10-06

34,71

14,84 kr

515,10 kr

515,10 kr

16,19 kr

561,95 kr

46,85 kr

520,54 kr

2025-10-13

32,44

15,44 kr

500,87 kr

500,87 kr

16,59 kr

538,18 kr

37,31 kr

557,85 kr

2025-10-18

26,06

15,04 kr

391,94 kr

391,94 kr

16,19 kr

421,91 kr

29,97 kr

587,82 kr

2025-10-23

31,08

15,19 kr

472,11 kr

472,11 kr

16,29 kr

506,29 kr

34,18 kr

622,00 kr

2025-11-04

42,37

15,89 kr

673,26 kr

673,28 kr

16,94 kr

717,75 kr

44,47 kr

666,47 kr

2025-11-10

40,87

15,99 kr

653,51 kr

653,51 kr

17,24 kr

704,60 kr

51,09 kr

717,56 kr


Börsen

Aktier och crypto tar mycket stryk just nu, men i vanlig ordning så passar jag på att handla när det blir billigt. Idag köpte jag lite Svenska Kullagerfabriken (SKF B) också köpte jag lite Virtune Staked Solana ETP (VIRSOL) certifikat. SKF B köpte jag när den stod på SEK 238,60 vilket innebär ett snitt av SEK 240,74 totalt. För VIRSOL gav jag SEK 13,79 vilket innebär ett snitt av SEK 17,24. Eftersom jag handlar det mesta på SAVR numera så är det curtagefritt att handla VIRSOL.

Jag sålde även lite aktier idag nämligen AstraZeneca (AZN) när den stod i SEK 1680,60. Jag köpte dessa den 3 December 2024 när de stod i SEK 1491 en vinst på 12,68% alltså. Jag har ägt AZN flera gånger men oftast har tanken bara varit att parkera pengar och så var det även denna gången och nu vill jag ha likvider så jag kan dra nytta av börsrean.


Gratis internet

Har man någon öppen internet anslutning i närheten så kan man faktiskt ha helt gratis internet för alla sina enheter, har man även VPN så kan man kryptera allt man gör på denna anslutningen och kan då ha en rimligt säker internetanslutning helt gratis. En raspberry pi (RPI) är en billig liten dator som kan vara användbar till många saker, jag ser ibland en youtube profil som brukade åka runt USA med sin husbil och ibland kopplade upp sig hjälp av RPI till öppna trådlösa nät men en RPI som han sedan kunde låta sina andra enheter använda som en brygga. Jag blev lite nyfiken på hur bra detta fungerar och tänkte se om jag kan använda min gamla RPI 2 på detta sättet nu när jag flyttat mitt bredband till det nya huset (hus2) i det gamla huset (hus1) när jag är där. Jag har ett student abonnemang jag tecknat med hallon som jag tidigare haft i hus2 men eftersom jag flyttat bredbandet dit så behöver jag inte det längre där och kan istället använda det i hus1. Jag inser att detta inte är gratis internet eftersom jag betalar för det men i praktiken kunde det lika bra varit vilket trådlöst nät som helst så jag kommer förmodligen kunna ha nytta av detta i framtiden när jag är ute och reser om detta faller ut väl. En begagnad RPI brukar man kunna hitta billigt på tradera om man inte redan har en sådan.


Steg1 leta upp min gamla RPI2 och ett minneskort i flytt röran.

Steg2 leta upp mitt externa trådlösa nätverkskort.

Steg3 ladda ner och installera ”Raspberry Pi OS” på min RPI

Steg4 konfigurera det mot min mobil router jag har hallon SIM-kortet i


Detta är ju teoretiskt ganska enkelt, jag tänkte göra det som 4 inlägg där jag som vanligt även tar upp vilka affärer jag gjort och hur det går med hus projektet.


Tack för att du läser SpararPengarna och kommentera gärna och berätta om du har några bra spartips.

onsdag 12 november 2025

Strul och annat :-)

Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi. 

Aktier

Efter SKF (SKF B) gick ner 7% i samband med kapitalmarknadsdagen så undersökte jag om detta var något som skulle kunna vara intressant för mig och med en direktavkastning på 3,22% enligt avanza så kan jag tänka mig att investera i denna med min vanliga horisont för utdelningsaktier 3-5 år om det inte skulle uppstå orsaker att omvärdera detta. Jag tycker om att de renodlar sin verksamhet även om prognosen är att det kommer bli dyrare än tidigare uppskattat och SKF B verkar inte vara med skuldsatt än andra bolag i sektorn.
Jag handlade även lite Leading Edge Materials Corp (LEMSE) som jag tagit upp många gånger tidigare så jag hänvisar till dessa inläggen. LEMSE gick ner några dagar så jag passade på att göra ett köp på kursen SEK 1,735.

Crypto

Det var länge sedan jag skrev om crypto men eftersom jag sålde en det mesta när jag köpte hus2 (det nya huset) så har jag inte funderat så mycket på det sedan dess men det är onekligen fortfarande intressant och om bitcoin (BTC) fortsätter att ha 4 års cykler så kommer jag börja investera igen när björnmarknade startar. Jag har visserligen aktier i lite företag som är exponerade mot crypto som BitMine Immersion Technologies (BMNR) som jag skrev om i oktober. Jag har också kvar mina Ethereum (ETH) och Solana (SOL) certifikat som jag tror kommer gå bra efter de närmaste månaderna. Jag kommer sälja både BMNR och certifikaten om detta förverkligas.

Nytt hus nytt strul

Nu börjar flytten till hus2 bli färdig inom kort, jag har ändrat min adress på skattemyndigheten vilket var relativt smärtfritt men det som inte varit smärtfritt är att flytta bredbandet. Jag har haft bredband2 i några år nu och har stannat främst för att de givit mig bra priser när jag konkurrensutsatt dem så jag har inte sett någon orsak att byta, dessutom är jag aktieägare i bolaget eftersom jag tycker om att investera i leverantörer jag själv använder eller exponeras mot. Denna gången handlade det inte om någon förhandling utan endast en enkel flytt och när jag talade med dem så frågade jag om allt var klart nu innan vi la på och det försäkrade de mig om att det var det. Senare kom det en massa meddelande där de sa att de saknade någon uppgift och jag gick in på ”mina sidor” och svarade på detta flera gånger men det fortsatte komma meddelande så jag ringde dem och då förklarade de att de valt fel ”fiber leverantör” och det nu skulle bli dyrare än vi avtalat. Jag sa naturligtvis att detta inte är acceptabelt och blev kopplad till annan handläggare. Under tiden jag väntade passade jag på att kolla vilka alternativ som finns för min adress på bredband.se så jag hade klart för mig vad det finns för alternativ. Efter en stunds förhandlingar där jag påpekar att jag faktiskt bara kan säga upp avtalet och ta ett nytt via comviq billigare i 12 månader så var det inget problem att skippa inkopplingsavgifter och priset var visserligen SEK 4 dyrare än tidigare överenskommet men jag har 2 veckors ångerrätt så om det inte går mer smärtfritt nu så kan jag ångra mig och välja comviq istället. Jag blev däremot inte helt nöjd med att få lägga en timme på att reda ut detta som jag uppfattade var klart efter jag talat med dem första gången.

Elavtal nästa

Jag kommer byta elavtal till cheap energy i hus2 och testa hur de är som leverantör. Jag kommer hyra ut det andra huset med kallhyra så jag bryr mig inte om att byta det för jag förväntar mig att fastigheten är uthyrd förhållandevis snart och då är det onödigt att spilla tid på sådant.

Hälsa och motion

Det är i princip tradition att springa österlentrail och skrylleloppet och jag köpte startplats på österlentrail för någon vecka sedan och nyttjade naturligtvis min studentrabatt för att få ett bättre pris och när jag skulle skriva om skrylleloppet så passade jag på att gå in och kolla om de släppt startplatser och det hade de så nu är jag anmäld även där. Naturligtvis finansierar jag dessa startplatserna med friskvårdsbidraget. Tyvärr kommer detta ställa till det lite med finansieringen genom friskvårdsbidraget för nytt årskort på badet eftersom pengarna inte räcker till ett årskort men med studentrabatt räcker det till ett 3 månadskort och sedan är det nytt år och nya pengar :-)

Tack för att du läser SpararPengarna och lämna gärna en kommentar nedan och berätta om du har några fiffiga spartips.

fredag 7 november 2025

Uran

Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi. 

Det blev lite köp idag. Jag köpte Sprott Uranium Miners UCITS ETF (U3O8) på EUR 10,70. Senare under dagen gick den som lägst till EUR 10,274. Jag kommer lägga en köporder på måndag om den skulle dippa och fortsätter antagligen köpa om den går ner.

Detta är hur jag resonerar kring uran: efterfrågan ökar kraftigt och varje ny reaktor kräver stora mängder uran för initial laddning (ofta 400–600 ton per reaktor). USA:s mål om 200 GW ny kapacitet till 2050 innebär hundratals reaktorer, vilket kan fördubbla den globala efterfrågan.

Underutbud på marknaden

Nuvarande gruvkapacitet räcker inte ens för dagens behov. Det tar 10–20 år att öppna nya gruvor, vilket gör att utbudsunderskott driver priset upp.

Prisnivåer historiskt och framåt

Efter Fukushima: $18/lb (2016).
Nu: $80–90/lb.
Prognoser: kan nå $100–120/lb om expansionsplanerna realiseras och utbudet inte hänger med.

Geopolitisk risk

Stort beroende av Kazakstan och Kanada – politiska störningar kan förstärka prisuppgången.

Jag har i flera år byggt en portfölj som har energi som en bas med tanke på att i princip all produktivitet behöver energi för att existera, men trots försök att göra energibesparingar verkar energikonsumtionen fortsätta öka. El har blivit så viktig att nästan ingenting kan fungera utan den. När vi haft elbrist i Sverige har vi använt fossila bränslen för att skapa el, trots uttalade klimatmål där användningen av sådana skulle minska.

Jag gjorde även en investering i Marvell Technology (MRVL) efter den gick ner med drygt 9% idag, jag köpte när den stod i USD 85,88. MRVL levererar kompunenter till många andra viktiga företag i tekniksektorn som exempelvis

Amazon Web Services (AWS)
Använder Marvells custom AI-chip och nätverkslösningar för datacenter och molninfrastruktur.
AWS Trainium-processorer är delvis utvecklade med Marvell för AI-accelerering. 

Microsoft Azure
Köper Marvells nätverks- och lagringskretsar för moln- och AI-infrastruktur. 

Google Cloud
Ingår i Marvells toppsegment för hyperscale cloud-tjänster (Marvell levererar till 9 av de 10 största molnleverantörerna).

Cisco Systems
Använder Marvells Ethernet-switchar och PHY-komponenter i nätverksutrustning. 

Juniper Networks
Integrerar Marvells nätverkskretsar i sina routing- och switchlösningar. 

Netgear
Använder Marvells Wi-Fi/Bluetooth SoC och Ethernet-lösningar i konsument- och företagsprodukter.

Jag tänker att MRVL är en tillräckligt viktig underleverantör till några av de viktigaste tech företagen i världen vilket gör det till en modern version av hackor och spadar

Tack för att du läser SpararPengarna och kommentera gärna och berätta vad du tror om framtiden för uran.