Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi.
Från pantburkar till kapital
Hur små dagliga beslut kan växa till en kontantinsats
Jag lyssnade nyligen på en intressant podd där de diskuterade olika investeringar som guld, crypto, S&P 500, Nasdaq och hyresfastigheter. Det var en intressant diskussion och ärligt talat tycker jag att alla hade rätt på sitt sätt.
Utdelningsaktier har sina styrkor och svagheter. Detsamma gäller crypto, guld och fastigheter. Min spontana tanke är därför att man inte nödvändigtvis måste välja en enda väg. Olika tillgångar fyller olika funktioner och det går att bygga ett system där de kompletterar varandra.
Det som ofta saknas i sådana diskussioner är frågan om hur man börjar om man inte redan har några pengar.
Många investeringsdiskussioner utgår från att det redan finns ett kapital. Man har kanske 1 000 dollar, 10 000 kronor eller 100 000 kronor som kan investeras. Men vad gör man om man börjar från noll?
Jag har tidigare skrivit om min idé att man först måste lära sig att skapa pengar innan man fokuserar på att investera dem.
Lär dig skapa pengar
Ett sätt att träna på detta är att sätta upp ett enkelt mål: tjäna någonting varje dag.
Det behöver inte vara samma belopp varje dag och det behöver inte vara särskilt mycket. Det viktiga är att man lyckas skapa någon form av inkomst varje dag.
Det kan bli en krona idag, fem kronor i morgon och femtio kronor nästa vecka. Beloppet är inte det centrala. Det viktiga är att öva upp förmågan att se möjligheter, skapa värde och få fram ett överskott.
I exemplen använder jag en krona om dagen eftersom det gör matematiken lättare att följa. I verkligheten kommer inkomsten sannolikt att variera från dag till dag. En dag kanske man bara hittar en pantburk. En annan dag kanske man säljer något och får in betydligt mer.
Det kan exempelvis handla om att hitta pant, sälja något man inte längre använder, klippa en gräsmatta mot betalning, tvätta en bil, utföra ett mindre uppdrag, sälja något man tillverkat eller köpa något billigt och sälja det vidare med vinst.
Poängen är inte exakt vad man gör. Poängen är att man tränar upp förmågan att skapa pengar.
Efter ett tag börjar tankesättet förändras. Frågan blir inte längre bara hur man ska tjäna något idag, utan hur man ska lyckas göra det även i morgon, nästa vecka och nästa månad.
Det är där systemtänkandet börjar.
Den första tillgången
För att göra exemplet enkelt antar vi att man i genomsnitt lyckas skapa motsvarande en krona om dagen.
Efter tjugo dagar har man tjugo kronor. Beräkningen är:
Vi antar att det går att hitta en stabil utdelningsaktie som kostar ungefär tjugo kronor. Priset är valt för att göra beräkningen enkel och visa hur man kan komma igång med ett litet belopp. Det är inte aktiens låga pris som gör den intressant, utan att bolaget bedöms vara stabilt och regelbundet delar ut en del av vinsten till sina aktieägare.
Alla aktier ger inte utdelning. Många bolag väljer att behålla vinsten och använda den för att utveckla verksamheten. I det här exemplet söker vi däremot aktivt efter ett bolag som delar ut en del av vinsten till aktieägarna.
Vi antar att aktien delar ut tio öre per aktie varje kvartal. Vi väljer en kvartalsutdelare eftersom vi vill få igång kassaflödet så tidigt som möjligt. Ju tidigare utdelningen kommer, desto tidigare kan den återinvesteras och börja bidra till nästa aktieköp.
Varje aktie ger tio öre vid varje utdelningstillfälle. Eftersom bolaget delar ut fyra gånger om året blir den årliga utdelningen per aktie:
Om aktien kostar tjugo kronor motsvarar det i vårt förenklade exempel en direktavkastning på två procent:
0,02 × 100 = 2 procent
En utdelning är aldrig garanterad. Den kan höjas, sänkas eller tas bort. Det är därför viktigt att inte bara titta på utdelningens storlek, utan även på bolagets ekonomi och förmåga att fortsätta tjäna pengar.
Efter tjugo dagar köper man sin första utdelningsaktie.
Under de följande tre månaderna fortsätter man att skapa pengar varje dag. För enkelhetens skull räknar vi tre månader som ungefär nittio dagar:
Om aktiekursen fortfarande ligger runt tjugo kronor räcker de nittio kronorna till fyra nya aktier:
Eftersom vanliga aktier normalt köps i hela aktier kan man köpa fyra aktier:
Det blir då tio kronor kvar:
Tillsammans med den första aktien äger man nu fem aktier:
Om samtliga fem aktier ger rätt till nästa utdelning får man femtio öre:
I praktiken beror det på när aktierna köptes och vilket datum man senast måste äga dem för att få utdelningen. För enkelhetens skull antar vi att samtliga fem aktier omfattas av nästa utbetalning.
En halv krona förändrar naturligtvis inte livet, men den förändrar systemet.
För första gången kommer det in pengar utan att man själv behöver skapa dem den dagen. Pengarna kommer från en tillgång man äger.
Om målet är att tjäna något varje dag innebär utdelningsdagen att dagens uppgift redan är löst. Kapitalet har gjort arbetet och frigjort tid som kan användas till något annat.
Den tiden kan användas till att hitta nästa möjlighet, utföra ett bättre betalt uppdrag, utveckla en idé eller helt enkelt göra något man själv värderar högre.
Sprid utdelningarna över året
Nästa steg kan vara att sprida kommande aktieköp mellan flera olika utdelningsbolag.
I stället för att enbart äga aktier i ett bolag kan man med tiden bygga upp innehav i fem olika bolag som delar ut pengar kvartalsvis. Bolagen ska fortfarande väljas utifrån kvalitet, lönsamhet och ekonomisk stabilitet, inte enbart utifrån när de delar ut pengar.
Syftet är dels att minska beroendet av ett enda bolag, dels att försöka få utdelningarna vid olika tidpunkter under året.
När innehaven väl är uppbyggda kan fem bolag som delar ut fyra gånger om året ge upp till tjugo utdelningstillfällen per år:
Det första året blir antalet sannolikt lägre eftersom aktierna köps successivt och man inte äger alla fem bolagen från årets början. Under de följande åren kan samma utdelningsmönster däremot återkomma så länge aktierna behålls och bolagen fortsätter med sina kvartalsutdelningar.
Om systemet fungerar på samma sätt under tio hela år kan det i teorin ge upp till tvåhundra utdelningstillfällen:
Det betyder inte nödvändigtvis tvåhundra olika kalenderdagar. Flera bolag kan betala samma dag, och både utdelningar och utbetalningsdatum kan förändras. Men varje utbetalning bidrar till kassaflödet och kan återinvesteras.
På dessa dagar har kapitalet tagit över arbetsuppgiften. Det viktiga är inte att varje utdelning är stor, utan att samma tillgångar kan fortsätta skapa inkomster år efter år.
Från början måste man själv skapa inkomsten varje dag. Efter hand börjar tillgångarna ta över några av dagarna. Utdelningarna återinvesteras tillsammans med de pengar man fortsätter att skapa. Det leder till fler aktier och större framtida utdelningar.
Det är här tid blir en del av avkastningen. Kapitalet ger inte bara pengar. Det börjar även köpa tillbaka en liten del av ens tid.
En mindre del får ta högre risk
När grunden av utdelningsaktier har börjat växa kan en mindre del av det nya kapitalet placeras i ett annat tillgångsslag med högre risk och möjlighet till snabbare tillväxt. Det är därför crypto introduceras i modellen.
Tanken är inte att sälja utdelningsaktierna eller flytta hela den stabilare grunden till en mer riskfylld investering. Huvuddelen av det nya kapitalet fortsätter att gå till utdelningsaktier. Bara en mindre del får arbeta med en högre risknivå.
Vi kan exempelvis låta var sjunde krona gå till crypto, medan de övriga sex kronorna fortsätter till utdelningsaktier.
Fördelningen till utdelningsaktier blir:
0,857 × 100 = cirka 85,7 procent
Fördelningen till crypto blir:
0,143 × 100 = cirka 14,3 procent
Av varje sjugrupp går alltså ungefär 86 procent till utdelningsaktier och 14 procent till crypto.
Crypto får rollen som portföljens tillväxtmotor. Högre risk innebär att värdet kan falla både snabbare och kraftigare. I utbyte finns möjligheten att denna mindre del växer snabbare under perioder då cryptomarknaden utvecklas starkt.
Huvuddelen av kapitalet får i uppgift att bygga ett långsiktigt kassaflöde. Den mindre delen får en mer offensiv uppgift. Om crypto utvecklas dåligt är det främst den mindre grenen som drabbas. Om crypto utvecklas starkt kan en del av vinsten användas för att förstärka andra delar av systemet.
En praktisk fördel med crypto
Det finns också en praktisk skillnad mellan vanliga aktier och crypto.
För att köpa en aktie behöver man normalt ha råd med minst en hel aktie. Om aktien kostar tjugo kronor och man har sparat nitton kronor saknas fortfarande en krona:
Crypto går däremot att köpa i mycket små delar.
Om en hel Solana exempelvis kostar 2 000 kronor och man investerar tio kronor köper man följande andel:
Om man bara investerar en krona blir andelen:
Det innebär att var sjunde krona kan investeras direkt. Man behöver inte vänta tills kapitalet räcker till en hel enhet.
I exemplet väljer vi Solana eftersom det är ett större och etablerat projekt som går att staka. Vi vill öka risken, men försöker samtidigt undvika att bygga strategin på ett litet och oprövat projekt.
Det betyder inte att Solana är säkert eller att priset garanterat kommer att stiga. Även ett etablerat cryptoprojekt kan tappa en stor del av sitt värde.
Genom staking kan innehavet generera fler Solana. Antalet tokens ökar då, även om värdet i kronor fortfarande kan stiga eller falla.
När Solanainnehavet har nått ett tillräckligt stort basbelopp kan en mindre del av stakingbelöningarna användas för att bygga upp ett innehav i Ethereum. Ethereum väljs enligt samma grundprincip. Det är ett större och etablerat projekt som också erbjuder staking.
Efter hand kan samma metod användas för några ytterligare kvalitetsprojekt. Målet är inte att äga så många olika crypto som möjligt, utan att bygga några få genomtänkta grenar som kan generera stakingbelöningar.
Om cryptodelen till slut består av fem innehav som alla går att staka har man fem olika grenar som producerar fler tokens:
Varje gren kan vara liten, men tillsammans bygger de ett system där flera tillgångar arbetar samtidigt.
Bygg en reserv
Efter några år finns det förhoppningsvis ett aktieinnehav, flera cryptoinnehav samt återkommande utdelningar och stakingbelöningar.
Från ungefär år fyra kan exempelvis var sjunde stakingutbetalning användas för att köpa PAXG i stället för att återinvesteras i samma crypto.
Om man får 70 kronor i sammanlagda stakingbelöningar blir den del som går till PAXG:
Resterande 60 kronor kan fortsätta arbeta i cryptodelen:
PAXG ger exponering mot guld genom en digital token. Precis som med annan crypto går det att köpa en liten del av en hel token. Det gör att även små belopp kan användas.
Guldet får en annan uppgift än aktier och crypto. Det ska fungera som reservkapital.
Om aktiemarknaden faller kraftigt kan en del av guldreserven användas för att köpa fler utdelningsaktier. Om crypto faller kraftigt kan reserven användas där.
Målet är alltså inte att samla guld för guldets egen skull. Målet är att bygga kapital som kan sättas in när andra tillgångar erbjuder bättre köplägen.
Använd de kraftiga uppgångarna
Om ett cryptoinnehav stiger kraftigt kan det vara rimligt att ta hem en del av vinsten. Det betyder inte att man måste sälja hela innehavet.
Anta att man har investerat 1 000 kronor och att värdet fördubblas till 2 000 kronor. Vinsten blir då:
Om man säljer hälften av vinsten tar man ut:
Värdet som blir kvar i innehavet blir:
Man har då tagit hem 500 kronor, samtidigt som 1 500 kronor ligger kvar i den ursprungliga grenen.
De 500 kronorna kan flyttas till den del av systemet där de bedöms göra mest nytta. Om utdelningsaktierna har fallit i pris kan pengarna användas till att förstärka kassaflödet. Om ett annat kvalitetsprojekt inom crypto har fallit kraftigt kan kapitalet användas där. Om andra tillgångar känns dyra kan pengarna placeras i PAXG och användas som reserv.
Vinsten kan också fördelas mellan flera grenar. De 500 kronorna skulle exempelvis kunna delas så här:
150 kronor till crypto
100 kronor till PAXG
250 + 150 + 100 = 500 kronor
Poängen är inte att vinsten alltid måste flyttas till samma tillgång. Poängen är att en kraftig uppgång i en gren kan användas för att stärka hela systemet.
Vad kan pantburken bli efter tio år?
Om vi använder det förenklade exemplet med motsvarande en krona om dagen blir den årliga inkomsten:
Efter tio år blir det totala tillskottet:
Om beloppet delas enligt modellen går ungefär sex sjundedelar till utdelningsaktier:
Den återstående sjundedelen går till crypto:
Tillsammans blir det:
Om utdelningar och stakingbelöningar återinvesteras kan slutvärdet bli högre. Om hela kapitalet, enbart för att visa ränta på ränta-effekten, i genomsnitt skulle växa med fem procent per år och insättningen görs årsvis i slutet av varje år blir beräkningen:
Eftersom pengarna i verkligheten sätts in under året och fördelas mellan flera tillgångar blir utfallet annorlunda. Ett rimligt sätt att uttrycka resultatet är därför att slutvärdet kan ligga omkring 4 500 till 5 000 kronor vid en genomsnittlig avkastning på cirka fem till sju procent.
Poängen är inte det exakta slutvärdet. Poängen är att de ursprungliga 3 650 kronorna inte fanns innan personen började skapa dem.
Detta är ungefär vad man kan börja bygga med en pantburk eller en krona om dagen.
Behåll pengar i stället för att konsumera dem
Tänk då om man gör samma sak med pengar som redan passerar genom ens ekonomi.
Att skapa en ny inkomst och att minska en kostnad är inte exakt samma sak. I det första fallet ökar man inflödet. I det andra minskar man utflödet. När pengarna väl investeras kan de däremot utföra samma arbete.
En läsk om dagen
Anta att man normalt köper en läsk för tjugo kronor om dagen och beslutar sig för att avstå från den. Det frigör per år:
På tio år blir det:
Det är innan någon avkastning räknas in.
Köpelunch eller matlåda
Anta att en köpelunch kostar 120 kronor och att en matlåda kostar omkring 40 kronor att laga. Skillnaden per arbetsdag blir:
Om vi räknar med 220 arbetsdagar om året blir den årliga skillnaden:
På tio år blir det:
Det är också innan någon avkastning räknas in. Naturligtvis varierar både lunchpriser och kostnaden för matlådor. Siffrorna är exempel, inte exakta belopp som gäller för alla.
Om man gör allt samtidigt
Nu kombinerar vi den skapade inkomsten, den uteblivna läsken och skillnaden mellan köpelunch och matlåda.
Det årliga investeringsbeloppet blir:
Det motsvarar i genomsnitt ungefär 2 105 kronor per månad:
Efter tio år har man satt in:
Det är utan avkastning.
Om vi förenklat antar att hela årsbeloppet sätts in i slutet av varje år och ger fem procents genomsnittlig avkastning blir formeln:
Om pengarna i stället investeras månadsvis blir slutvärdet något högre, eftersom en del av pengarna får längre tid att arbeta. Med ungefär 2 105 kronor per månad och fem procents avkastning blir resultatet cirka 327 000 kronor.
Vid sju procents genomsnittlig avkastning och årsvisa insättningar blir formeln:
Med månadsvisa insättningar blir resultatet cirka 364 000 kronor.
Ett rimligt uppskattat intervall efter tio år blir därför omkring 318 000 till 364 000 kronor om den genomsnittliga avkastningen ligger mellan fem och sju procent och samtliga pengar återinvesteras.
Det är fortfarande bara räkneexempel. Det faktiska resultatet påverkas av marknadsutveckling, utdelningar, staking, avgifter, skatter och hur kapitalet fördelas.
Vägen till huset
Målet är ett hus som kostar 1,5 miljoner kronor.
Sedan den 1 april 2026 kan nya bostadsköp normalt belånas upp till 90 procent. Det innebär att kontantinsatsen i vårt exempel är 10 procent.
Kontantinsatsen blir:
Bolånet skulle då motsvara resterande 90 procent:
Kontrollen blir:
Om man investerar 25 265 kronor per år utan någon avkastning tar det knappt sex år att nå kontantinsatsen:
Det motsvarar ungefär:
Eftersom insättningarna görs löpande passerar man i praktiken 150 000 kronor efter ungefär sex år utan avkastning:
Med fem procents genomsnittlig avkastning och ungefär 2 105 kronor i månadsinsättning nås 150 000 kronor efter cirka 63 månader:
Med sju procents genomsnittlig avkastning nås samma nivå efter omkring 60 månader:
I vårt räkneexempel kan vägen från noll kronor till en kontantinsats på 150 000 kronor därför ta ungefär fem till sex år.
Det är hela poängen med exemplet.
Man började inte med ett arv, ett stort sparkapital eller 1 000 dollar att investera. Man började med noll kronor, en pantburk och ett beslut att göra något varje dag.
En pantburk köpte den första aktien. Den första aktien gav den första utdelningen. Utdelningarna och stakingbelöningarna skapade nya tillgångar. Pengar som tidigare hade konsumerats gav systemet mer kraft.
Till slut hade det som började med noll kronor vuxit till kontantinsatsen för ett hus.
Slutsats
Resan behöver inte börja med ett stort kapital. Den kan börja med en pantburk.
Pantburken är inte målet. Den är det första beviset på att man kan skapa pengar där det tidigare inte fanns några pengar att investera.
Först lär man sig att skapa pengar. Sedan lär man sig att behålla pengar. Därefter lär man sig att investera dem och låta utdelningar och staking skapa mer kapital.
En mindre del av kapitalet kan samtidigt arbeta med högre risk och möjlighet till snabbare tillväxt. Om den delen stiger kraftigt kan vinsten användas till att stärka den gren där den gör mest nytta.
Den skapade inkomsten, den uteblivna läsken och matlådorna ger tillsammans:
Efter sex år utan avkastning blir det:
Det överstiger kontantinsatsen på 150 000 kronor till huset i exemplet:
Det som började med noll kronor har därmed vuxit till ett kapital som kan täcka kontantinsatsen till ett hus för 1,5 miljoner kronor.
Källor och förutsättningar
Bolånetaket höjdes till 90 procent och kravet på kontantinsats sänktes till 10 procent den 1 april 2026. Källa: Länsförsäkringar, ”Nya bolåneregler 2026”, https://www.lansforsakringar.se/privat/tips-guider/hem/nya-amorteringskrav/
Samtliga övriga belopp, avkastningar och tillgångspriser är förenklade räkneexempel. De är inte prognoser eller garantier. Avgifter, skatt, inflation, valutakurser och marknadsutveckling kan förändra utfallet.