Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi.
Detta är min affärsplan som jag skrev innan jag köpte min andra fastighet och hur jag tror jag kan delvis finansiera FIRE när jag kommer dit. Den var lite längre men jag har inte tagit med den sista biten som handlade om hur jag skulle kunna utväckla detta vidare eftersom det ligger väldigt lång fram i tiden, skulle det bli aktuellt så återkommer jag till det då. /SpararPengarna
Det mesta av mitt sparande gör jag i aktier för det ger mig en bra avkastning av kapitalet, men under en period amorterade jag väldigt mycket på min fastighet. Jag valde att göra detta av två anledningar, en anledning var att jag tycker inte om att betala ränta och ville minska denna kostnaden. Den andra anledningen var att jag var inne i en period när jag inte tyckte jag hittade få nya intressanta saker att investera i.
Jag har försökt ha olika områden att investera i för att kunna göra en sorts budget. Förutom aktier har jag även investerat i exempelvis lån på kameo men när jag började att investera i amorteringar så blev detta en egen budget. De flesta av mina investeringar är målsättningen att de skall över tid ge så bra utdelningar att det över tid kan finansiera sig själv, men när det gäller husamorteringar så har detta inte varit möjligt eftersom det inte ger någon avkastning på samma sätt som aktier kan ge utdelningar eller kameo betalar räntor. Men kostnaderna minskade tack vare aggressiv amortering under en period som räntorna på huslånet gick upp. Jag funderade på om det gick att göra något åt detta och kom fram till att orsaken att amorteringarna inte gick att mäta som en inkomst är att jag bor i huset och det därför inte är några direkta inkomster. Men skulle jag istället köpa en fastighet till och hyra ut den så skulle det göra en synlig inkomst och även amorteringarna skulle påverka denna inkomsten positivt. Jag har sedan dess letat efter en andra fastighet som kan hyras ut för ett sådant ändamål. Jag kommer då med andra ord ha två hus, ett jag bor i och ett som jag hyr ut. Tanken är att om den andra fastigheten är uthyrd på långtidskontrakt så kan jag finansiera kostnaderna för båda fastigheterna med inkomsterna för en fastighet. Dessutom få ett överskott som kan placeras i en egen budget för reparationer och underhåll. Nu kommer hus inkomsterna dessutom minska kostnaderna i min egen hushållsbudget eftersom hus 1 finansieras av hus 2, så dessa räntorna och amorteringarna försvinner som en kostnad i hushållsbudgeten och kan placeras i andra nya investeringsområden eller öka amorteringarna.
Värdet i fastigheterna kommer ju finnas kvar men skulden kommer minska vilket betyder att förmögenheten ökat. Så för att knyta ihop säcken som man säger, amortering på lånen ger en inkomst men på ett långsammare och mer konkret sätt eftersom i slutändan när båda husen är betalda är kostnaderna för båda husen låg eftersom räntorna och amorteringarna försvinner.
Med gällande skatteregler är det dessutom förmånligt att hyra ut en bostad eftersom de första SEK 40000 är skattefria varje år vilket innebär att man kan använda detta för att amortera ytterligare på lånen. Så länge minst ett hus alltid är uthyrt så kan man alltså amortera SEK 40000 skattefritt utöver den vanliga amorteringen, vilket i sin tur sänker kostnaderna ytterligare. Precis som man pratar om snöbollseffekten med ränta på ränta ger högre inkomster när man återinvesterar vinsterna så gör detta exakt samma sak fast inte genom att öka inkomsterna och återinvestera dem utan tvärt om genom att minska utgifterna genom amorteringar och använda skillnaden för att ytterligare amortera ner kostnaderna. En viktig skillnad är att när man investerar utfallet i en vinst så beskattas man, men när man amorterar ner en skuld och på så vis får lägre kostnader så är det skattefritt. Så jag vill argumentera att amorteringarna ger ett bättre utfall på snöbollseffekten eftersom det är skattefritt, ofta mindre risk och i slutfasen så står man med något som är betalt.
Tack för att du läser SpararPengarna och kommentera gärna och berätta vad du har för strategier och planer.
Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi.
Det har varit ett hektiskt år och även slutet på förra året efter jag förvärvat en ny fastighet och även sålt min bil och trotjänare. Jag skaffade en ny(are) bil i slutet av december men detta blev inte långvarigt eftersom jag hamnade i en olycka när en lastbil tappade en del framför min bil som jag körde på och försäkringsbolaget valde att inte reparera bilen utan istället lösa in den. Jag fick då leta bil igen och hittade en liknande som den jag redan haft. Jag hade dessutom väldigt mycket att göra på mitt arbete så det blev en hel del övertid. Jag har en hel del tid i min komptidsbank och flera veckors semester sparad så förhoppningsvis kan jag ta någon vecka ledigt i sommar och fortfarande ha kvar alla semesterdagar för 2026 som jag kan använda till att resa till ett varmt land i början av 2027 som jag brukar göra.
Hus
Idag tänkte jag att jag lägger ut annons för uthyrning på mitt ena hus (hus1). Renoveringen har dragit ut på tiden av flera orsaker men nu känns det som jag är nöjd med resultatet och jag har dessutom fått monterat drag på min nya bil så jag kan frakta bort det sista som inte skall vara kvar.
Fonder
Jag har inte satt pengar i fonder på flera år förutom i pensionssparande, snarare har jag sålt en hel del i mina fond depåer. Men efter jag tittat på ett program där de intervjuade en av de nya förmågorna i TIN fonder beslutade jag mig för att testa TIN Småbolag A. Skall jag vara rättvis så var det endast en liten investering för att se utfallet på kort sikt, men hittills är utfallet positivt. När hus1 blir uthyrt så kommer jag ha ytterligare en inkomstkälla som jag skall investera och den delen som är avsett att gå till underhåll av båda husen (hus1 och hus2) skall ju förvaltas och det är tänkbart att detta blir delvis i fonder som jag inte anser vara för volatila.
Aktier
Oljebolagen gick ner när veckan slutade eftersom Iran verkade släppa igenom fartyg igen i det nu berömda hormuzsundet. Jag kollade vilket av mina innehav av oljebolag som tappat mest efter denna nyheten vilket var eqinor (mitt minsta innehav) och köpte genast för alla likvider jag hade tillgängligt i detta bolaget. Jag tror inte att detta kommer hålla och passar därför på att handla på denna dipp, det fanns även lite pengar över efter jag köpt eqinor som jag placerade i meren energy. Många av mina andra aktier däremot reagerade positivt men än finns det ingen anledning att frigöra mer kapital för att investera ytterligare så detta blev dagens ända affärer.
Krypto
När det både kom rykte om genomfart i hormuzsundet och CLARITY Act samtidigt så reagerade de krypto jag är exponerad mot positivt. Jag har köpt mycket krypto certifikat sedan början på året och då endast i SAVR som inte tar ut courtage. Jag har visserligen kvar några gamla hos avanza men jag gör mycket lite affärer på avanza numera eftersom jag hittat ett billigare alternativ, så som det ser ut nu så kommer jag endast tömma depåerna hos avanza i samband med att likvider frigörs där.
Investeringslån
Jag håller fortsatt på att tömma de investeringar jag gjort på savelend, kameo, brocc,trine och andra utlåningsplattformar. Dessa har tjänat mig väl så länge räntorna var tillräckligt höga men när räntorna började bli lägre på nya investeringsmöjligheter så beslutade jag mig för att ta hem pengarna igen, men eftersom de befintliga investeringarna är låsta tills lånen löper ut så har detta varit en långsam process. Jag tror fortfarande på utlåning som en stabil inkomstkälla men eftersom det är normal skatt på dessa vinsterna så måste räntan vara minst 10% för att jag skall tycka det är värt att ta denna risken och det är den inte längre.
Kost
Jag fortsätter troget med att äta nyttig och energirik mat. Frukost bacon & ägg med lite varierande tillbehör som surkål, ajvar, oliver. Lunch är till större delen kött och några potatisar med varierande tillbehör som ofta blir samma som till frukost. När det gäller dryck så försöker jag ha ett bra intag av rent vatten men tyvärr lyckas jag lite sämre med det och det blir mest koffeinrika drycker som kaffe (med vispgrädde) eller någon billig variant av energidryck. Det händer att jag dricker alkoholhaltiga drycker i måttlig mängd på helgen och då blir det något glas vin. Öl har jag inte druckit på flera år nu och jag trivs med denna balansen på min kost och kommer fortsätta med detta tills jag bevisats att det inte främjar min hälsa.
Träning
Jag går fortfarande regelbundet på badet där jag simmar och bastar. Vanligtvis minst 2 gånger i veckan och detta kommer öka nu i samband med att vädret förbättras och mer tid förhoppningsvis kan frigöras efter hus1 blir uthyrt. Det som inte gått så bra är löpningen och cykling och det kommer jag få lida för nu när årets första lopp kommer i morgon och jag är extremt dåligt förberedd. Visserligen tycker jag att jag har en väldigt bra grundkondition men kommer det räcka?
Friskvårdsbidrag
Jag försöker finansiera så mycket som möjligt av min träning genom friskvårdsbidraget. 2026 har jag endast köpt årskortet på badet med tillägg för att kunna komma dit även en gång i veckan när det är lite mindre folk där, välinvesterade pengar tycker jag. Jag vet inte riktigt vad jag skall använda resten av friskvårdsbidraget för men om jag gör som de flesta andra åren så kommer det bli startplats i lopp. Tyvärr tror jag inflationen gör det dyrare medan vårt friskvårdsbidrag är på samma nivå som det legat på i flera år, så med andra ord får jag ut mindre av det. Jag kommer fortsätta premiera årskort på badet för jag tycker det är väldigt bra valuta för pengarna. De flesta aktiviteterna jag ägnar mig åt är ju trotts allt kostnadsfria (eller täcks inte av friskvårdsbidraget) som löpning eller cykling.
Övrigt
Jag håller på att köpa tillbaka i dipparna lite av de tillgångarna jag sålde för att finansiera husköpet (bitcoin certifikat) och bil(arna) (Lundin Mining). Jag tog ju dessutom hem en del vinster från mina oljebolag när de stod som bäst i början av konflikten mellan USA (Israel) och Iran. De flesta investeringarna jag gjort i aktier de senaste månaderna har finansierat av detta och till en mindre del av utdelningar. Jag har ju försökt handla mest i bolag med bra historisk utdelning (betsson m.fl) för att komma tillbaka till att premiera utdelningsbolag för att ha ett starkt kassaflöde. Jag bytte nyligen elavtal på hus2 till cheap energy. Jag gör inget åt det andra elavtalet eftersom jag har för avsikt att hyra ut hus1 och då kommer hyresgästen få ta dessa kostnaderna. Jag behöver snart se över försäkringen på min nya bil, den hamnade hos länsförsäkringar på en ”gratis” månad. Men när jag fick samma sak på förra bilen så visade det sig att de inte hade konkurrenskraftiga priser och var inte villiga att matcha aktsam (trygg hansa) som jag valde. Jag har även 2st hemförsäkringar, en för respektive hus som skall ses över nu i samband med uthyrningen av hus1. Jag har satt påminnelse i kalendern när det är dags att se över telefon abonnemanget så det ligger också på horisonten. Jag har även bredbandet hos bredband2 som fortfarande är bundet men när det löper ut så blir det omförhandling eller byte av leverantör.
Tips1
Jag använder frekvent min kalender för att lägga in påminnelser över att jag skall bevaka en aktie, eller att jag skall förhandla ett visst avtal. Samma sak gäller att stänga eller sänka värmen nu i april, detta är en årlig påminnelse. Jag använder nextcloud för kalender, kontakter, filer m.m. Jag kommer in mer på detta nedan.
Tips2
Jag har ju tidigare skrivit om hur jag försöker ha abonnemang på minsta möjliga nivå och hur jag sällan eller aldrig köper tjänster (om jag inte måste) som man betalar för månadsvis. Jag lagrar alla mina filer på en egen nätverksdisk som jag även har plex på. Plex är en egen spotify och netflix kan man säga. Denna är kostnadsfri och jag använder mina egna filmer och musik där, med tanke på att jag ofta lyssnar på samma musik, som jag redan köpt en gång så är det dumt att köpa abonnemang för detta, dessutom lyssnar jag mest på musik när jag tränar.
Tips3
Jag är ju ganska restriktiv över vad jag låter ”big data” komma åt av min privata data. Dokument, media, bilder. Så detta sparas uteslutande på min egen nätverksdisk som jag nämnde i tips2. Men jag har ju annan data jag helst behåller privat som min kalender och kontakter. Dessa har jag i nextcloud som även denna ligger på min nätverksdisk. Jag har dessutom en de googlad smartphone från fairphone med e/os/ på. Jag tänker inte hoppa ner i det hålet, men fairphone tillverkar modulära telefoner, vilket innebär att om något går sönder så kan man enkelt själv byta denna delen. Jag har haft min fairphone 4 sedan den 26 november 2022 och de kommer fortsätta erbjuda delar tills minst 2028 enligt tillverkaren och e/os/ är öppen källkod och kommer inte sluta erbjuda uppdateringar på överskådlig tid. Jag har tack och lov inte behövt byta några delar men hoppas kunna fortsätta med denna telefonen minst till 2028 eller tills den inte går att reparera. Så med andra ord har jag sparat en massa pengar genom att köpa en telefon som enkelt går att laga, har lång livslängd och faktiskt inte var så dyr. Den kostade SEK 4990 när jag köpte den. Vill man sedan ha e/os/ så kan man faktiskt köpa telefonen med det inlagt om man inte kan eller vill lägga in det själv.
Tips2 nämligen att ha egen lagring har sparat mig pengar men investeringen för nätverksdisken var visserligen ganska hög. Om jag kan räkna hem detta beror ju på hur stor nytta jag har av den och vad alternativen hade kostat. Det jag tjänat på att kasta ut ”big data” från mitt liv är svårt att verdera man jag tycker det är prislöst och värt varje krona det kostat mig.
Tack för din tid och att du läser SpararPengarna, välkommer åter
Aktier: Min tanke var att ligga lågt med aktieinvesteringarna tills jag var ifatt med utgifterna som renoveringen av mitt hus kostat mig och endast investera utdelningarna och eventuella om positioneringar. Detta har jag till större delen lyckats hålla, därför är det extra glädjande att jag lyckats slå 2023 års utdelningar tidigare än förväntat. Under sommarmånaderna satte jag en del kapital i Lysa. Tanken är att ligga lågt under sommarbörsen och sedan flytta tillbaka kapitalet till aktier när det börjar verka som att marknaden är i gång igen.
Bitcoin (BTC) certifikat: Jag tror fortfarande riktiga BTC toppar på minst $100000 per BTC under 2024. $100000 kommer vara ett naturligt motstånd och detta öppnar för lite ”swing trading” men jag inväntar först att nå målet sedan får jag bestämma vad som kommer efter. Jag handlar med bitcoin certifikat inte faktiska bitcoin så varje affär har en högre kostnad än en vanlig aktieaffär hade haft, däremot så är det betydligt enklare beskattning med certifikat i ett investeringssparkonto (ISK), speciellt nu när det är skattefritt upp till SEK 300000. När jag köpte mitt första Virtune Bitcoin certifikat den 8 januari 2024 var kursen SEK 79,32 och är i skrivande stund 114,05
Etherium (ETH) certifikat: Jag har även en lite mindre investering i ETH certifikat. Dessa har inte gått riktigt lika bra som BTC certifikaten men sedan mitt första köp den 9e februari 2024 när den stod i SEK 26,17 och nu står i SEK 36,08.
Lysa: När jag beslutade mig för att testa utfallet med ”sell i may and go away” så valde jag att placera en del av kapitalet hos lysa. Utfallet på lysa har varit bra men jag gör en bättre annalys av detta längre fram under året.
Kameo: Jag fortsätter med samma strategi på en av mina minsta investeringar, utlåning till fastighetsprojekt via kameo. Denna investering blev 2024 självgående, vilket innebär att jag återinvesterar 100% av utfallet men sätter inte in något nytt kapital..
Hus: Jag har under en tid funderat på att skaffa ytterligare en fastighet och då hyra ut en eller båda lite beroende av hur långt jag kommit i mitt sparande till FIRE. Jag bytte tak på min befintliga fastighet under 2024 och hade hoppats på att hinna göra lite arbete i trädgården och måla lite under sommaren men eftersom jag inte tar ut någon sommarsemester utöver det jag redan gjort för min cykelresa från Oslo och dappcon24 konferensen jag var på i Berlin så har det inte blivit så mycket gjort än tyvärr, men nu är det dags att lägga i en högre växel. Jag har tittat lite på nya fastigheter men har inte hittat något jag tyckt varit rätt förutsättningar för mig. Min tanke är att belåna fastighet 2 maximalt och amortera i hög takt så detta måste rimligen ske före FIRE annars tror jag inte banken är intresserad av att ge mig ett lån. Ett annat alternativ hade varit att vänta och ta en fastighet längre norrut (billigare) som jag betalar helt, då har det inte lika stor betydelse längre, eller så gör jag det med fastighet 3 😊
Tack för att du läser SpararPengarna, glöm inte att kommentera och dela med dig av dina egna ekonomiska erfarenheter :-)
Börsen - Fredagens nedgång inträffade efter att Stockholms och Oslos börser hade stängt, så jag märkte inte av det i stor utsträckning förrän idag, måndag. Normalt sett skulle jag ha tyckt att det var bra med en dipp så att jag kunde köpa mer till ett lägre pris, men den här gången har jag tömt alla reserver när jag betalade för renoveringen av mitt hus, så det finns inget att investera som inte redan är investerat. Förhoppningsvis hinner jag ikapp inom några månader, men fram tills dess blir det svårt att investera annat än aktieutdelningarna och räntor från kameo.
Krypto - Jag har läst att det snart kommer att starta Bitcoin (BTC) spot ETF i Hong Kong, vilket borde öka efterfrågan ytterligare, särskilt nu när det bara är några dagar kvar till halveringen för BTC. Det kommer att bli spännande att se hur utvecklingen blir och hur det går för mina certifikat. Jag planerar att behålla dem åtminstone till tredje eller fjärde kvartalet detta år och hoppas då kunna börja sälja av om BTC når 100 000 USD. När det gäller Ethereum (ETH) är jag lite mer osäker på vad jag kan förvänta mig, men om den når 10 000 USD har jag svårt att se hur jag behåller ETH-certifikaten.
Huset - Jag hoppas på en fin sommar detta år och min plan är att arbeta mycket med min trädgård och förhoppningsvis bygga ett litet trädäck av några lastpallar som jag har sparat efter takbytet. På ett sätt hoppas jag att räntorna förblir oförändrade så att huspriserna inte stiger för mycket. Det kommer att bli svårt nog att spara ihop till insatsen för ett hus detta år, om inte någon av mina andra investeringar går bättre än förväntat.
Friskvård & Träning - Årets första lopp, Österlen Spring Trail, gick bra och trots att det var lite blåsigt märkte jag inte mycket av det efter start. Nästa vecka är det dags för Skrylleloppet, så nu börjar det kännas som vår på riktigt. Jag blev så taggad att jag även anmälde mig till Skrylle Challenge, som är ett traillopp som går i oktober. Jag använder mitt friskvårdsbidrag till startavgifterna, så jag betalar endast för transport till och från loppen. Ni som har läst SpararPengarna tidigare vet säkert att jag är en stor förespråkare av friskvårdsbidrag och tycker verkligen att alla som har det genom sin arbetsgivare borde undersöka vilka aktiviteter ni skulle kunna använda ert friskvårdsbidrag till.
Semester - Efter Skrylleloppet kommer jag att börja cykla lite mer så att jag får lite mil i benen innan jag kör min "bikeation" mellan Oslo och Lund i juni. Min målsättning är att tälta alla nätter och helst utnyttja allemansrätten så att jag inte behöver spendera pengar på campingplatser, vilket dessutom skulle ha tagit bort nöjet av att spendera tid i naturen. Jag kommer att behöva elektricitet till min kamera, telefon och cykeldator, men förhoppningsvis räcker min powerbank på 27 000mAh för de behov jag har under en vecka. Om det skulle bli problem får jag försöka tigga en laddning någonstans, men det är fortfarande några månader kvar tills det är dags.
Studier - Det är bara några dagar kvar tills min kurs ska redovisas och det är mycket annat jag måste hinna med, men som tur är har jag redan skrivit klart mitt föredrag och ska bara spela in det och redigera videon, så det borde gå bra.
Tack för att du läser SpararPengarna och kommentera gärna, särskilt om du har något fiffigt spartips.
Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi.
Aktier och ETF
Lite torrt krut efter försäljningen av CrowdStrike A (CRWD) och Micron Technology (MU). CRWD har jag haft sedan den 26 juni och jag betalade 503,82 USD. Jag sålde den för 524,41 USD. Eftersom aktien varit något av en besvikelse blev vinsten 4,09%. MU däremot har varit en succé och jag har varit mycket nöjd med den. Jag har ägt MU tidigare men fick upp ögonen för den igen när Linus Tech Tips besökte deras fabrik och berättade om planerna på en stor utbyggnad. Den 20 juni köpte jag aktien för 122,79 USD och idag sålde jag den för 238,04 USD vilket innebär en vinst på 93,86%. Jag är absolut inte missnöjd utan ville ta hem vinsten. Min tanke är att investera delar av den i uran och jag har därför lagt ett bud på HANetf Sprott Uranium Miners UCITS ETF (U3O8). Jag hörde idag i en podd att det planeras en utbyggnad av kärnkraftverk i USA. Även om jag inte minns exakt antal är det sannolikt att efterfrågan på uran kommer att öka. Troligtvis kommer kärnkraften att expandera även utanför USA eftersom elektrifieringen och AI-satsningarna kommer att kräva enorma mängder el. Det är inte lika lätt att investera i uran och kärnkraft som i olja så jag väljer att göra det via denna ETF. Jag har tidigare ägt bland annat Cameco som är U3O8:s största innehav. Om budet går igenom kan jag tänka mig att behålla ETF:n ganska länge minst 3 till 5 år. Eftersom uran är ganska volatilt tar jag naturligtvis hem vinsten om jag får ett lika bra tillfälle som med MU.
Hus
Jag fortsätter att flytta saker till det nya huset. Nu är det snart helt tömt invändigt i det andra huset men det finns fortfarande en del kvar i förrådet och garaget. Jag har tagit lite i bilen varje gång jag haft möjlighet. På söndag har jag släp och tar de sista stora och tunga möblerna och så mycket annat jag hinner. Tack och lov har vädret varit ganska milt även om det regnat lite då och då vilket har underlättat.
Träning
Jag har inte hunnit träna så mycket som jag hade velat men på lördag tänker jag passa på att åka till badet för att simma och basta. Det är bara fem dagar kvar på kortet och sedan kommer jag att köpa årskort där mitt nya hus ligger så det kanske blir sista gången jag är där.
Tack för att du läser SpararPengarna och berätta gärna i kommentarerna vad du tror om uran eller om du har något bra spartips.
Justeringarna jag gjorde i min aktieportfölj under veckan har på kort sikt visat sig vara framgångsrika. Lundin Mining (LUMI) sjönk från SEK 129,30 till SEK 118,90, vilket visade sig att det skulle vara en utmärkt dag att sälja 50% av mitt innehav. Jag köpte samtidigt SSAB, trots viss tveksamhet, vilket jag tidigare diskuterat. SSAB har stigit från SEK 61,18 till SEK 62,84, och även om denna förändring är relativt liten, har den varit fördelaktig. Det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser, men hittills har jag haft tur med min timing. När jag summerade min totala ekonomi, noterade jag däremot att den har minskat med 1,22% sedan förra veckan. Nästan allt har haft en negativ utveckling denna vecka, förutom lånen hos Kameo men jag ser dock att det främst är investeringar i ädelmetallcertifikat (guld/silver/koppar) och kryptovalutor som har sänkt genomsnittet. Jag kommer att diskutera hur jag gör mina veckosummeringar längre ner i detta inlägg.
En återkommande tema på denna blogg är att planera måltider för hela veckan och göra flera matlådor samtidigt. Oftast lagar jag söndagens middag samtidigt som jag förbereder matlådor för måndag, tisdag och ibland onsdag, plus en extra. Jag använder samma ingredienser för söndagens middag och måndagens lunch, och sedan placerar jag 1-2 matlådor i kylskåpet där köttet är samma men utan tillbehör. På morgonen när jag ska ta med dem, kokar jag ris, pasta eller andra tillbehör och fyller på i matlådan innan jag placerar den i min lilla kylväska. Resterande matlådor placerar jag i frysen och gör sedan likadant, förutom en som jag sparar till följande vecka för att ha lite variation att rotera med. Detta är minst lika bra som att köpa en dyr lunch på en restaurang eller att ta med frysta färdigrätter.
Att ha en budget är viktigt för mig och att ha koll på ekonomin i allmänhet. Jag börjar de flesta lördagsmorgnar med att duplicera förra veckans flik i mitt Google Sheets (Excel) ark och sedan sudda alla summor i det så jag kan fylla i den aktuella veckans poster. Jag har gjort detta sedan 2019-07-07 och skulle påstå att förutom att det är kul att kunna följa utvecklingen vecka från vecka 5 år tillbaka ger en mycket bra koll på vad som ger bra utfall och vad som inte fungerar. På söndagarna brukar Willys och Lidl skicka ut sina reklamblad som jag tittar igenom efter fynd, men efter frekventa shoppingfria månader och goda förberedelser är det väldigt sällan jag hittar något jag har behov av. Oftast är jag numera i en matbutik högst 1-2 gånger i månaden och ofta inte alls men vid ett besök är det oftast någon färskvara, som exempelvis mjölk har tagit slut. Även behovet av grönsaker har minskat enormt eftersom jag odlar själv, får av släktingar eller hittar på allmän mark när jag är ute, om det är för mycket att använda färskt så torkar jag ofta det för att förlänga hållbarheten. Nu senast var det ramslök som jag fick av min bror, som han hittade vilt i närheten av sitt hus. Jag torkade det mesta i ugnen och fyllde på i min kryddhylla med det jag inte använde direkt.
De kommande veckorna, ända fram en bit in i juni, kommer att vara fyllda med aktiviteter som jag kommer att diskutera mer här längre fram. Jag kommer att försöka skriva minst ett inlägg i veckan. Dessutom närmar sig sommaren, vilket innebär att det generellt kommer att bli fler aktiviteter, särskilt om vädret blir bra. Jag kommer också att hålla utkik efter möjligheter att plocka frukt och bär på allmän mark eller från någon som vill bli av med sitt överskott. Om jag får möjlighet till detta kommer jag att skriva ett inlägg om hur jag förvarar eller konserverar det. Dessutom kommer jag att starta några projekt runt mitt hus, som att bygga ett trädäck och förbättra tomten i allmänhet. Kanske kommer jag över lite överbliven marksten som någon vill bli av med och ge bort. Tyvärr upptäckte jag att min gräsklippare inte startar. Jag kommer att undersöka möjligheter att köpa en begagnad till ett bra pris på Blocket, men jag kommer nog inte att köpa fler elgräsklippare, särskilt inte med batteri, eftersom jag har haft dåliga erfarenheter av två stycken, en lite dyrare Bosch och en billigare AL-KO. Dessutom är det svårt att felsöka dessa eftersom allt som händer är att de inte startar. En bensindriven gräsklippare förstår jag lite bättre och är också lättare att få servad, så nu satsar jag på en bensindriven som fungerar.
Min träning har inte riktigt varit på den nivå jag önskat, och nu måste jag verkligen öka tempot eftersom min planerade cykeltur från Oslo till Lund är ungefär en månad bort. Jag har börjat packa, men det har gått lite för långsamt eftersom jag skulle ha velat testa att cykla iväg med fullpackad cykel en bit bort så att jag kan sätta upp allt och hitta ett system som fungerar för packningen på cykeln.
Jag läste några bra spartips som jag tänkte dela, de kanske inte ger några större ekonomiska besparingar men jag tycker de var intressanta. Detta första sparar mest på naturresurser men när man spolar upp varmvatten, fyll några PET-flaskor med det första vattnet som inte blivit tillräckligt varmt och använd det sedan till annat, som att moppa golvet eller kanske vattna blommorna. Ett annat smart tips är att dela kökssvampar (eller andra liknande svampar) det finns nog inte mycket som en hel svamp klarar som inte en halv klarar lika bra. Att tanka bilen på helgen om möjligt, då priserna ofta är lägre. Detta sista är ett av mina egna som jag ofta använder, göra en lista på vad som skall handlas innan besöket i butiken, hålla sig strikt till listan och försöka att göra alla butiksbesök samma dag så att det blir enklare att planera körningen. Ännu bättre är att inte betala för drivmedel två gånger så om möjligt planera in butiksbesöken i resor till och från arbetet där drivmedlet redan är betalt.
Tack för att du läser SpararPengarna och dela gärna med dig av lite smarta sparhacks i kommentarerna
Idag har det varit en framgångsrik dag för min ekonomi. Jag inledde med att sälja mina aktier i PEAB för 64.40 SEK per aktie, vilket gav mig en vinst på 37,61%. Dessa aktier hade jag köpt den 19 januari 2024 när priset var nere på 46.80 SEK per aktie. Att göra en sådan vinst på lite mer än två månader är ganska imponerande.
Utöver detta mottog jag också utdelningar från AstraZeneca och Bredband2 idag, samt en återbetalning av källskatt från Avanza. Till skillnad från vanligtvis planerar jag inte att återinvestera dessa pengar. Istället kommer jag snart att sälja fler aktier för att finansiera ett takbyte på mitt hus.
Hittills i år har min bästa investering varit i Virtune Bitcoin-certifikatet. Trots att det har haft en tendens att fluktuera snabbt, både uppåt och nedåt, precis som Bitcoin själv, har det ökat med 48,72%. Med tanke på att jag först köpte det den 8 januari och sedan igen till en något högre kurs den 22 och 23 februari, är jag mycket nöjd med denna investering.
Jag hoppas att jag inte behöver sälja detta certifikat innan Bitcoin når $100,000, vilket jag tror att det kommer att göra under året. Men det kan hända att jag behöver frigöra kapital för renoveringar på mitt hus. Jag har satt $100,000 som ett rimligt pris för Bitcoin 2024, och jag tror att det kan gå betydligt högre. Men jag försöker att inte bli girig och missa en gyllene möjlighet genom att hålla kvar för länge.
Jag tror att Ethereum (ETH) kan vara nästa på tur, och jag kanske köper lite fler sådana certifikat med vinster från mina Bitcoin certifikaten. Men detta är bara spekulationer, det är ju omöjligt att förutse utfallet av några affärer i förväg.
I slutändan spelar det ingen roll vilka pengar jag använder för vad, eftersom jag normalt har en hög sparkvot. Det känns inte nödvändigt att kalla vissa pengar för investeringspengar och andra för takpengar, eftersom nästan allt jag tjänar på ett eller annat sätt går in i mitt totala sparande, som har samma mål: att bli ekonomiskt oberoende (FIRE).
Att vara sparsam och ha en plan för min framtid har varit mycket värdefullt för mig. Jag upplever inte att jag missar något. Jag har ett bra jobb, gillar att resa, träna och vara ute i naturen. Även om resor ibland kan vara dyra, är jag en budgetresenär och håller kostnaderna så låga som möjligt. Träning kostar inte mycket, och de kostnader som finns brukar jag finansiera med friskvårdsbidrag från mitt jobb. Friluftsliv har varit dyrt, men när jag väl har skaffat det jag behöver, är kostnaderna försumbara.
Mina dagliga kostnader är oftast mycket låga eftersom jag handlar billigt och sällan äter lunch ute på vardagarna. När jag har ärenden försöker jag göra dem med cykel, eller om jag kan, i samband med tjänsteärenden så att resan blir betald.
När det gäller resor kan man överväga att skaffa ett Norwegian-kort där man tjänar bonuspoäng som man kan flyga för, om man vill åka till någon av deras destinationer och kan samla ihop tillräckligt med poäng för att kunna flyga gratis. Jag använde detta ofta tidigare, men sedan jag skaffade ett Gekås-kort (läs mer om det här), som har ett bättre bonussystem där man får bonuscheckar som man kan använda på Ullared, har jag i princip slutat använda Norwegian-kortet. Jag tycker att detta är ett bra sätt att använda kreditkort, förutsatt att man alltid betalar räkningen direkt, annars blir det snabbt dyrt.
En fördel med att bli äldre tycket jag är att det mesta jag behöver har jag redan och istället för att skaffa mer skit så kan jag koncentrera mig på att spara och andra saker jag tycker ger mig ett värde och en bättre framtid.
Tack för att du läser SpararPengarna och glöm inte att kommentera och berätta om dina egna erfarenheter och sparande.
Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi.
Från pantburkar till kapital
Hur små dagliga beslut kan växa till en kontantinsats
Jag lyssnade nyligen på en intressant podd där de diskuterade olika investeringar som guld, crypto, S&P 500, Nasdaq och hyresfastigheter. Det var en intressant diskussion och ärligt talat tycker jag att alla hade rätt på sitt sätt.
Utdelningsaktier har sina styrkor och svagheter. Detsamma gäller crypto, guld och fastigheter. Min spontana tanke är därför att man inte nödvändigtvis måste välja en enda väg. Olika tillgångar fyller olika funktioner och det går att bygga ett system där de kompletterar varandra.
Det som ofta saknas i sådana diskussioner är frågan om hur man börjar om man inte redan har några pengar.
Många investeringsdiskussioner utgår från att det redan finns ett kapital. Man har kanske 1 000 dollar, 10 000 kronor eller 100 000 kronor som kan investeras. Men vad gör man om man börjar från noll?
Jag har tidigare skrivit om min idé att man först måste lära sig att skapa pengar innan man fokuserar på att investera dem.
Lär dig skapa pengar
Ett sätt att träna på detta är att sätta upp ett enkelt mål: tjäna någonting varje dag.
Det behöver inte vara samma belopp varje dag och det behöver inte vara särskilt mycket. Det viktiga är att man lyckas skapa någon form av inkomst varje dag.
Det kan bli en krona idag, fem kronor i morgon och femtio kronor nästa vecka. Beloppet är inte det centrala. Det viktiga är att öva upp förmågan att se möjligheter, skapa värde och få fram ett överskott.
I exemplen använder jag en krona om dagen eftersom det gör matematiken lättare att följa. I verkligheten kommer inkomsten sannolikt att variera från dag till dag. En dag kanske man bara hittar en pantburk. En annan dag kanske man säljer något och får in betydligt mer.
Det kan exempelvis handla om att hitta pant, sälja något man inte längre använder, klippa en gräsmatta mot betalning, tvätta en bil, utföra ett mindre uppdrag, sälja något man tillverkat eller köpa något billigt och sälja det vidare med vinst.
Poängen är inte exakt vad man gör. Poängen är att man tränar upp förmågan att skapa pengar.
Efter ett tag börjar tankesättet förändras. Frågan blir inte längre bara hur man ska tjäna något idag, utan hur man ska lyckas göra det även i morgon, nästa vecka och nästa månad.
Det är där systemtänkandet börjar.
Den första tillgången
För att göra exemplet enkelt antar vi att man i genomsnitt lyckas skapa motsvarande en krona om dagen.
Efter tjugo dagar har man tjugo kronor. Beräkningen är:
1 krona × 20 dagar = 20 kronor
Vi antar att det går att hitta en stabil utdelningsaktie som kostar ungefär tjugo kronor. Priset är valt för att göra beräkningen enkel och visa hur man kan komma igång med ett litet belopp. Det är inte aktiens låga pris som gör den intressant, utan att bolaget bedöms vara stabilt och regelbundet delar ut en del av vinsten till sina aktieägare.
Alla aktier ger inte utdelning. Många bolag väljer att behålla vinsten och använda den för att utveckla verksamheten. I det här exemplet söker vi däremot aktivt efter ett bolag som delar ut en del av vinsten till aktieägarna.
Vi antar att aktien delar ut tio öre per aktie varje kvartal. Vi väljer en kvartalsutdelare eftersom vi vill få igång kassaflödet så tidigt som möjligt. Ju tidigare utdelningen kommer, desto tidigare kan den återinvesteras och börja bidra till nästa aktieköp.
Varje aktie ger tio öre vid varje utdelningstillfälle. Eftersom bolaget delar ut fyra gånger om året blir den årliga utdelningen per aktie:
0,10 kronor × 4 utdelningar = 0,40 kronor per år
Om aktien kostar tjugo kronor motsvarar det i vårt förenklade exempel en direktavkastning på två procent:
En utdelning är aldrig garanterad. Den kan höjas, sänkas eller tas bort. Det är därför viktigt att inte bara titta på utdelningens storlek, utan även på bolagets ekonomi och förmåga att fortsätta tjäna pengar.
Efter tjugo dagar köper man sin första utdelningsaktie.
Under de följande tre månaderna fortsätter man att skapa pengar varje dag. För enkelhetens skull räknar vi tre månader som ungefär nittio dagar:
1 krona × 90 dagar = 90 kronor
Om aktiekursen fortfarande ligger runt tjugo kronor räcker de nittio kronorna till fyra nya aktier:
90 kronor ÷ 20 kronor = 4,5 aktier
Eftersom vanliga aktier normalt köps i hela aktier kan man köpa fyra aktier:
4 aktier × 20 kronor = 80 kronor
Det blir då tio kronor kvar:
90 kronor − 80 kronor = 10 kronor
Tillsammans med den första aktien äger man nu fem aktier:
1 aktie + 4 aktier = 5 aktier
Om samtliga fem aktier ger rätt till nästa utdelning får man femtio öre:
5 aktier × 0,10 kronor = 0,50 kronor
I praktiken beror det på när aktierna köptes och vilket datum man senast måste äga dem för att få utdelningen. För enkelhetens skull antar vi att samtliga fem aktier omfattas av nästa utbetalning.
En halv krona förändrar naturligtvis inte livet, men den förändrar systemet.
För första gången kommer det in pengar utan att man själv behöver skapa dem den dagen. Pengarna kommer från en tillgång man äger.
Om målet är att tjäna något varje dag innebär utdelningsdagen att dagens uppgift redan är löst. Kapitalet har gjort arbetet och frigjort tid som kan användas till något annat.
Den tiden kan användas till att hitta nästa möjlighet, utföra ett bättre betalt uppdrag, utveckla en idé eller helt enkelt göra något man själv värderar högre.
Sprid utdelningarna över året
Nästa steg kan vara att sprida kommande aktieköp mellan flera olika utdelningsbolag.
I stället för att enbart äga aktier i ett bolag kan man med tiden bygga upp innehav i fem olika bolag som delar ut pengar kvartalsvis. Bolagen ska fortfarande väljas utifrån kvalitet, lönsamhet och ekonomisk stabilitet, inte enbart utifrån när de delar ut pengar.
Syftet är dels att minska beroendet av ett enda bolag, dels att försöka få utdelningarna vid olika tidpunkter under året.
När innehaven väl är uppbyggda kan fem bolag som delar ut fyra gånger om året ge upp till tjugo utdelningstillfällen per år:
5 bolag × 4 utdelningar per år = upp till 20 utdelningstillfällen per år
Det första året blir antalet sannolikt lägre eftersom aktierna köps successivt och man inte äger alla fem bolagen från årets början. Under de följande åren kan samma utdelningsmönster däremot återkomma så länge aktierna behålls och bolagen fortsätter med sina kvartalsutdelningar.
Om systemet fungerar på samma sätt under tio hela år kan det i teorin ge upp till tvåhundra utdelningstillfällen:
20 utdelningstillfällen per år × 10 år = upp till 200 utdelningstillfällen
Det betyder inte nödvändigtvis tvåhundra olika kalenderdagar. Flera bolag kan betala samma dag, och både utdelningar och utbetalningsdatum kan förändras. Men varje utbetalning bidrar till kassaflödet och kan återinvesteras.
På dessa dagar har kapitalet tagit över arbetsuppgiften. Det viktiga är inte att varje utdelning är stor, utan att samma tillgångar kan fortsätta skapa inkomster år efter år.
Från början måste man själv skapa inkomsten varje dag. Efter hand börjar tillgångarna ta över några av dagarna. Utdelningarna återinvesteras tillsammans med de pengar man fortsätter att skapa. Det leder till fler aktier och större framtida utdelningar.
Det är här tid blir en del av avkastningen. Kapitalet ger inte bara pengar. Det börjar även köpa tillbaka en liten del av ens tid.
En mindre del får ta högre risk
När grunden av utdelningsaktier har börjat växa kan en mindre del av det nya kapitalet placeras i ett annat tillgångsslag med högre risk och möjlighet till snabbare tillväxt. Det är därför crypto introduceras i modellen.
Tanken är inte att sälja utdelningsaktierna eller flytta hela den stabilare grunden till en mer riskfylld investering. Huvuddelen av det nya kapitalet fortsätter att gå till utdelningsaktier. Bara en mindre del får arbeta med en högre risknivå.
Vi kan exempelvis låta var sjunde krona gå till crypto, medan de övriga sex kronorna fortsätter till utdelningsaktier.
Av varje sjugrupp går alltså ungefär 86 procent till utdelningsaktier och 14 procent till crypto.
Crypto får rollen som portföljens tillväxtmotor. Högre risk innebär att värdet kan falla både snabbare och kraftigare. I utbyte finns möjligheten att denna mindre del växer snabbare under perioder då cryptomarknaden utvecklas starkt.
Huvuddelen av kapitalet får i uppgift att bygga ett långsiktigt kassaflöde. Den mindre delen får en mer offensiv uppgift. Om crypto utvecklas dåligt är det främst den mindre grenen som drabbas. Om crypto utvecklas starkt kan en del av vinsten användas för att förstärka andra delar av systemet.
En praktisk fördel med crypto
Det finns också en praktisk skillnad mellan vanliga aktier och crypto.
För att köpa en aktie behöver man normalt ha råd med minst en hel aktie. Om aktien kostar tjugo kronor och man har sparat nitton kronor saknas fortfarande en krona:
20 kronor − 19 kronor = 1 krona
Crypto går däremot att köpa i mycket små delar.
Om en hel Solana exempelvis kostar 2 000 kronor och man investerar tio kronor köper man följande andel:
10 kronor ÷ 2 000 kronor = 0,005 Solana
Om man bara investerar en krona blir andelen:
1 krona ÷ 2 000 kronor = 0,0005 Solana
Det innebär att var sjunde krona kan investeras direkt. Man behöver inte vänta tills kapitalet räcker till en hel enhet.
I exemplet väljer vi Solana eftersom det är ett större och etablerat projekt som går att staka. Vi vill öka risken, men försöker samtidigt undvika att bygga strategin på ett litet och oprövat projekt.
Det betyder inte att Solana är säkert eller att priset garanterat kommer att stiga. Även ett etablerat cryptoprojekt kan tappa en stor del av sitt värde.
Genom staking kan innehavet generera fler Solana. Antalet tokens ökar då, även om värdet i kronor fortfarande kan stiga eller falla.
När Solanainnehavet har nått ett tillräckligt stort basbelopp kan en mindre del av stakingbelöningarna användas för att bygga upp ett innehav i Ethereum. Ethereum väljs enligt samma grundprincip. Det är ett större och etablerat projekt som också erbjuder staking.
Efter hand kan samma metod användas för några ytterligare kvalitetsprojekt. Målet är inte att äga så många olika crypto som möjligt, utan att bygga några få genomtänkta grenar som kan generera stakingbelöningar.
Om cryptodelen till slut består av fem innehav som alla går att staka har man fem olika grenar som producerar fler tokens:
Varje gren kan vara liten, men tillsammans bygger de ett system där flera tillgångar arbetar samtidigt.
Bygg en reserv
Efter några år finns det förhoppningsvis ett aktieinnehav, flera cryptoinnehav samt återkommande utdelningar och stakingbelöningar.
Från ungefär år fyra kan exempelvis var sjunde stakingutbetalning användas för att köpa PAXG i stället för att återinvesteras i samma crypto.
Om man får 70 kronor i sammanlagda stakingbelöningar blir den del som går till PAXG:
70 kronor ÷ 7 = 10 kronor
Resterande 60 kronor kan fortsätta arbeta i cryptodelen:
70 kronor − 10 kronor = 60 kronor
PAXG ger exponering mot guld genom en digital token. Precis som med annan crypto går det att köpa en liten del av en hel token. Det gör att även små belopp kan användas.
Guldet får en annan uppgift än aktier och crypto. Det ska fungera som reservkapital.
Om aktiemarknaden faller kraftigt kan en del av guldreserven användas för att köpa fler utdelningsaktier. Om crypto faller kraftigt kan reserven användas där.
Målet är alltså inte att samla guld för guldets egen skull. Målet är att bygga kapital som kan sättas in när andra tillgångar erbjuder bättre köplägen.
Använd de kraftiga uppgångarna
Om ett cryptoinnehav stiger kraftigt kan det vara rimligt att ta hem en del av vinsten. Det betyder inte att man måste sälja hela innehavet.
Anta att man har investerat 1 000 kronor och att värdet fördubblas till 2 000 kronor. Vinsten blir då:
Man har då tagit hem 500 kronor, samtidigt som 1 500 kronor ligger kvar i den ursprungliga grenen.
De 500 kronorna kan flyttas till den del av systemet där de bedöms göra mest nytta. Om utdelningsaktierna har fallit i pris kan pengarna användas till att förstärka kassaflödet. Om ett annat kvalitetsprojekt inom crypto har fallit kraftigt kan kapitalet användas där. Om andra tillgångar känns dyra kan pengarna placeras i PAXG och användas som reserv.
Vinsten kan också fördelas mellan flera grenar. De 500 kronorna skulle exempelvis kunna delas så här:
250 kronor till utdelningsaktier 150 kronor till crypto 100 kronor till PAXG
250 + 150 + 100 = 500 kronor
Poängen är inte att vinsten alltid måste flyttas till samma tillgång. Poängen är att en kraftig uppgång i en gren kan användas för att stärka hela systemet.
Vad kan pantburken bli efter tio år?
Om vi använder det förenklade exemplet med motsvarande en krona om dagen blir den årliga inkomsten:
1 krona × 365 dagar = 365 kronor per år
Efter tio år blir det totala tillskottet:
365 kronor × 10 år = 3 650 kronor
Om beloppet delas enligt modellen går ungefär sex sjundedelar till utdelningsaktier:
3 650 kronor × 6 ÷ 7 = cirka 3 129 kronor
Den återstående sjundedelen går till crypto:
3 650 kronor × 1 ÷ 7 = cirka 521 kronor
Tillsammans blir det:
3 129 kronor + 521 kronor = 3 650 kronor
Om utdelningar och stakingbelöningar återinvesteras kan slutvärdet bli högre. Om hela kapitalet, enbart för att visa ränta på ränta-effekten, i genomsnitt skulle växa med fem procent per år och insättningen görs årsvis i slutet av varje år blir beräkningen:
365 × ((1,05¹⁰ − 1) ÷ 0,05) = cirka 4 591 kronor
Eftersom pengarna i verkligheten sätts in under året och fördelas mellan flera tillgångar blir utfallet annorlunda. Ett rimligt sätt att uttrycka resultatet är därför att slutvärdet kan ligga omkring 4 500 till 5 000 kronor vid en genomsnittlig avkastning på cirka fem till sju procent.
Poängen är inte det exakta slutvärdet. Poängen är att de ursprungliga 3 650 kronorna inte fanns innan personen började skapa dem.
Detta är ungefär vad man kan börja bygga med en pantburk eller en krona om dagen.
Behåll pengar i stället för att konsumera dem
Tänk då om man gör samma sak med pengar som redan passerar genom ens ekonomi.
Att skapa en ny inkomst och att minska en kostnad är inte exakt samma sak. I det första fallet ökar man inflödet. I det andra minskar man utflödet. När pengarna väl investeras kan de däremot utföra samma arbete.
En läsk om dagen
Anta att man normalt köper en läsk för tjugo kronor om dagen och beslutar sig för att avstå från den. Det frigör per år:
20 kronor × 365 dagar = 7 300 kronor
På tio år blir det:
7 300 kronor × 10 år = 73 000 kronor
Det är innan någon avkastning räknas in.
Köpelunch eller matlåda
Anta att en köpelunch kostar 120 kronor och att en matlåda kostar omkring 40 kronor att laga. Skillnaden per arbetsdag blir:
120 kronor − 40 kronor = 80 kronor
Om vi räknar med 220 arbetsdagar om året blir den årliga skillnaden:
80 kronor × 220 dagar = 17 600 kronor
På tio år blir det:
17 600 kronor × 10 år = 176 000 kronor
Det är också innan någon avkastning räknas in. Naturligtvis varierar både lunchpriser och kostnaden för matlådor. Siffrorna är exempel, inte exakta belopp som gäller för alla.
Om man gör allt samtidigt
Nu kombinerar vi den skapade inkomsten, den uteblivna läsken och skillnaden mellan köpelunch och matlåda.
Det årliga investeringsbeloppet blir:
365 kronor + 7 300 kronor + 17 600 kronor = 25 265 kronor per år
Det motsvarar i genomsnitt ungefär 2 105 kronor per månad:
25 265 kronor ÷ 12 månader = cirka 2 105 kronor per månad
Efter tio år har man satt in:
25 265 kronor × 10 år = 252 650 kronor
Det är utan avkastning.
Om vi förenklat antar att hela årsbeloppet sätts in i slutet av varje år och ger fem procents genomsnittlig avkastning blir formeln:
Om pengarna i stället investeras månadsvis blir slutvärdet något högre, eftersom en del av pengarna får längre tid att arbeta. Med ungefär 2 105 kronor per månad och fem procents avkastning blir resultatet cirka 327 000 kronor.
Vid sju procents genomsnittlig avkastning och årsvisa insättningar blir formeln:
Med månadsvisa insättningar blir resultatet cirka 364 000 kronor.
Ett rimligt uppskattat intervall efter tio år blir därför omkring 318 000 till 364 000 kronor om den genomsnittliga avkastningen ligger mellan fem och sju procent och samtliga pengar återinvesteras.
Det är fortfarande bara räkneexempel. Det faktiska resultatet påverkas av marknadsutveckling, utdelningar, staking, avgifter, skatter och hur kapitalet fördelas.
Vägen till huset
Målet är ett hus som kostar 1,5 miljoner kronor.
Sedan den 1 april 2026 kan nya bostadsköp normalt belånas upp till 90 procent. Det innebär att kontantinsatsen i vårt exempel är 10 procent.
Om man investerar 25 265 kronor per år utan någon avkastning tar det knappt sex år att nå kontantinsatsen:
150 000 kronor ÷ 25 265 kronor = cirka 5,94 år
Det motsvarar ungefär:
5,94 år × 12 månader = cirka 71 månader
Eftersom insättningarna görs löpande passerar man i praktiken 150 000 kronor efter ungefär sex år utan avkastning:
25 265 kronor × 6 år = 151 590 kronor
Med fem procents genomsnittlig avkastning och ungefär 2 105 kronor i månadsinsättning nås 150 000 kronor efter cirka 63 månader:
63 månader ÷ 12 = 5,25 år
Med sju procents genomsnittlig avkastning nås samma nivå efter omkring 60 månader:
60 månader ÷ 12 = 5 år
I vårt räkneexempel kan vägen från noll kronor till en kontantinsats på 150 000 kronor därför ta ungefär fem till sex år.
Det är hela poängen med exemplet.
Man började inte med ett arv, ett stort sparkapital eller 1 000 dollar att investera. Man började med noll kronor, en pantburk och ett beslut att göra något varje dag.
En pantburk köpte den första aktien. Den första aktien gav den första utdelningen. Utdelningarna och stakingbelöningarna skapade nya tillgångar. Pengar som tidigare hade konsumerats gav systemet mer kraft.
Till slut hade det som började med noll kronor vuxit till kontantinsatsen för ett hus.
Slutsats
Resan behöver inte börja med ett stort kapital. Den kan börja med en pantburk.
Pantburken är inte målet. Den är det första beviset på att man kan skapa pengar där det tidigare inte fanns några pengar att investera.
Först lär man sig att skapa pengar. Sedan lär man sig att behålla pengar. Därefter lär man sig att investera dem och låta utdelningar och staking skapa mer kapital.
En mindre del av kapitalet kan samtidigt arbeta med högre risk och möjlighet till snabbare tillväxt. Om den delen stiger kraftigt kan vinsten användas till att stärka den gren där den gör mest nytta.
Den skapade inkomsten, den uteblivna läsken och matlådorna ger tillsammans:
365 kronor + 7 300 kronor + 17 600 kronor = 25 265 kronor per år
Efter sex år utan avkastning blir det:
25 265 kronor × 6 år = 151 590 kronor
Det överstiger kontantinsatsen på 150 000 kronor till huset i exemplet:
151 590 kronor − 150 000 kronor = 1 590 kronor
Det som började med noll kronor har därmed vuxit till ett kapital som kan täcka kontantinsatsen till ett hus för 1,5 miljoner kronor.
Källor och förutsättningar
Bolånetaket höjdes till 90 procent och kravet på kontantinsats sänktes till 10 procent den 1 april 2026. Källa: Länsförsäkringar, ”Nya bolåneregler 2026”, https://www.lansforsakringar.se/privat/tips-guider/hem/nya-amorteringskrav/
Samtliga övriga belopp, avkastningar och tillgångspriser är förenklade räkneexempel. De är inte prognoser eller garantier. Avgifter, skatt, inflation, valutakurser och marknadsutveckling kan förändra utfallet.
Denna gång tänkte jag skriva om hur jag tänker kring den ekonomiska turbulensen som drabbat många marknader med fallande kurser och höga räntor. Observera att detta är ingen rådgivning utan endast mina egna tankar. Om någon tror att de kan använda mina tankar för att investera så skall de veta att jag har förlorat massor av pengar genom åren och gjort massor av missbedömningar så du kommer sannolikt lyckas bättre med att tänka ut en egen strategi än att använda min.
Börsen går ner och alla investeringar ser ut att sakta men säkert tyna bort. Bitcoin (BTC) verkar gå bra så det tåget kanske man vill hoppa på? Paradoxen är att när något blir billigare är det rätt tillfälle att hoppa på tåget, men det förutsätter naturligtvis att det är något som har en rimlig möjlighet att börja gå bra igen så man kan ta hem vinsterna. Bitcoin tåget skulle jag påstå att om inte tidigare så skulle man hoppat på när det var nere runt €15000 i december 2022, men många tror att bitcoin fortfarande är billigt bland annat eftersom blackrock troligen snart får sin BTC börshandlade fond (ETF) godkänd av myndigheterna i USA vilket sannolikt leder till en stor efterfrågan av BTC. Man får inte heller glömma att det kommer en halvering (troligen i april) då mängden nya BTC minskar med 50% så detta är ytterligare en orsak att priset kommer öka (tillgång / efterfrågan). Mängden BTC som någonsin kommer finnas är 21 miljoner varav över 90% redan är i omlopp. En del BTC har förlorats och kommer med största sannolikhet inte gå att återställa vilket då i praktiken innebär att det är betydligt färre än 21 miljoner som är i omlopp när samtliga BTC ”minats”. Med detta sagt så tror jag att $30000 som BTC står i nu, fortfarande är billigt men BTC kursen svänger kraftigt så man måste ha is i magen om man skall kunna tjäna pengar på BTC. Tyvärr är ett problem med BTC och altcoin att det är besvärliga och ogynnsamma skatteregler, åtminstone om man äger faktiska kryptovalutor eftersom varje transaktion skall beskattas, även när man ”byter” mellan olika kryptovalutor. Tror man på BTC men vill slippa besvärliga skatteregler så kan man öppna en kapitalförsäkring och köpa BTC certifikat. Visserligen äger man inga riktiga BTC då men certifikaten ökar eller minskar sitt värde i proportion till BTC men man beskattas på ett enklare och troligen mer gynnsamt sätt när man har BTC i en kapitalförsäkring.
När det gäller börsen (aktier) så kan jag föreställa mig att åtminstone det första halvåret av 2024 eller kanske mer, är en period som det finns köpläge i bra bolag som då blivit billiga. Vill man lägga pengarna på hög tills det finns en öppning att köpa billigt så har vissa sparkonto blivit lite mer gynnsamma än de tidigare varit och kan ibland ha en årlig ränta på 3-4%. För den som är tålmodig så kan utlåning på exempelvis kameo vara en tanke, nu när utlåningsräntan där ligger mellan 10-14% men då binder man pengarna tills lånet löper ut vilket ofta är ett eller flera år.
Jag kommer troligen inte göra några större investeringar i bitcoin eller på börsen eftersom jag skall renovera mitt hus och hoppas även på att kunna skaffa ytterligare en fastighet under 2024 för att sedan kunna hyra ut en av fastigheterna som jag tidigare skrivit om här. Mitt mål med mina investeringar är inte att hitta nästa tesla eller nvidia, mitt mål är att ha en pålitlig avkastning över tid från aktieutdelningar, räntor (utlåning), uthyrning.
Många talar om de höga räntorna som ett hinder för att köpa en bostad men räntorna är inte konstanta, de skulle mycket väl kunna bli högre eller lägre. Däremot är priset på fastigheten konstant och gör man en dålig affär när man köper fastigheten så är där inte mycket man kan göra åt det, så med andra ord tror jag att höga räntor gynnar köparen på längre sikt om det innebär att fastighetspriserna sjunker eller slutar öka.
Månadens Utdelningar: Snart är det dags för månadens utdelningar från flera norska bolag jag investerat i, inklusive Aker BP, Vår Energi och Norsk Hydro. Dessutom väntar utdelningar från flera svenska företag som Railcare Group, Infracom, Tele2, Nordic Paper Holding, samt några andra internationella bolag som Nokian Renkaat Oyj och Kinder Morgan. En ETF, XACT Norden Högutdelande, bidrar också till utdelningarna. Maj utmärker sig som årets näst bästa utdelningsmånad hittills, endast 11% efter april. Liknande mönster observerades förra året, där maj toppade listan följt av april, men även september, oktober och november var starka utdelningsmånader.
Mål för Aktieutdelningar: Mitt mål är att överträffa föregående års aktieutdelningar så tidigt som möjligt varje år. Under 2023 lyckades jag med detta redan innan september, och trots initial oro ser 2024 lovande ut trots att bolag som Intrum och Tethys Oil har pausat sina utdelningar. Jag hade planerat att sälja av några av mina utdelningsaktier, bland annat Volvo, för att finansiera ett takbyte på mitt hus, men tack vare lån från generösa släktingar kunde jag undvika att likvidera dessa aktieinnehav, och behövde endast sälja lite certifikat (TRACKER GULD NORDNET) som visserligen gav mig bra avkastning när jag sålde dem men saknar utdelning och därför inte passar in i mitt långsiktiga sparande.
Utdelningsprognos: De aviserade utdelningarna är 12% lägre än 2023, men detta är vanligt eftersom inte alla utdelningar har offentliggjorts ännu, särskilt de internationella som ofta rapporteras sent på Avanza. Om utdelningarna från de norska bolagen följer tidigare års mönster, förväntar jag mig att överträffa förra årets totala utdelningar men att uppnå detta före september verkar dock osäkert, då jag för närvarande endast återinvesterar utdelningarna och använder allt tillgängligt kapital för att återbetala lånet för takbytet. Jag räknar med att detta lån är avbetalat till hösten, varefter jag kommer att börja spara för en husinsats. Dessa medel planerar jag att låta Lysas sparrobot förvalta istället för direktinvesteringar på börsen eller sparkonto. Tidigare erfarenheter av lysa är bra och de har dessutom en rimlig avgift för sina tjänster.
Investeringar och Utdelningar: Det innebär att det inte blir många nya investeringar på börsen under årets återstående månader, förutom de som finansieras av utdelningar, vilka jag ändå skulle ha investerat i nya aktier.
Investeringar via Kameo: Jag har tidigare beslutat att låta mina investeringar via Kameo växa av sig själva, då jag anser att nivån på dessa investeringar är lämplig. För närvarande täcker ränteintäkterna kostnaden för ungefär ett nytt lån varje månad.
Tack för att du läser SpararPengarna och kommentera gärna och berätta om ditt eget sparande och dina strategier.
Efter en längre paus än förväntat, är jag tillbaka med mitt första inlägg på över en månad. Här är en sammanfattning av vad som har hänt:
Cykelsemester: Min planerade resa mellan Oslo och Lund blev kortare än väntat och slutade istället i Göteborg. På grund av otur med vädret, som gjorde både cyklingen och campingen mer besvärlig, bestämde jag mig för att avsluta i Göteborg. Jag lärde mig två viktiga saker från denna resa: att välja bättre skor, helst vattentäta, och att inte röra packningen när den väl är packad. Jag lyckades glömma både sovsäck och cykelhjälm hemma på bordet. Jag kommer att dela mer om resan i fem kommande inlägg.
Ekonomi / Aktier: Jag har gjort några förändringar i mina portföljer, sålt några poster och köpt några nya. Jag har framför allt placerat en del kapital hos Lysa för att ha lite torrt krut inför hösten. Jag sålde hela mitt innehav i Resurs Holding (RESURS). Jag sålde även alla mina aktier i Handelsbanken (SHB A) och investerade pengarna i bland annat Betsson. Jag är mycket nöjd med mitt SHB A innehav under detta året och kan absolut tänka mig att köpa dem igen om det uppstår förmånliga förutsättningar.
Utdelningar och Nyinvesteringar: Alla utdelningar som kommit har återinvesterats i Emilshus Pref (EMIL PREF), MPC Containe Ships (MPCC), Vår energi (VAR), Xact Norden högutdelande. Omplaceringar/Nyinvesteringar har investerats i Betsson B (BETS B), Fortum Oyj (FORTUM), Equinor (EQNR), Aker BP (AKRBP), Virtune Bitcoin.
Fastighet: Det har inte hänt så mycket efter takbytet men jag börjar komma ifatt de kostnader som detta innebar. Jag har så smått börjat leta efter hus 2 men har inte hittat något som fallit mig i smaken än.
Kameo: Att finansiera fastighetsprojekt genom Kameo har gått riktigt bra. Även om detta är en av mina mindre investeringar så är den nu helt självfinansierad genom avkastning och nu så genererar detta 1-2 nya lån på lägsta nivån i månaden.
Jag ser fram emot att dela mer om mina erfarenheter och lärdomar i kommande inlägg. Tack för att du följer med på min resa! Glöm inte att kommentera och dela erfarenheter...
