Så använder jag Grocy för att spara pengar och minska matsvinnet
Jag köper gärna mat när priset är lågt. Det kan vara ett tillfälligt erbjudande, ett storpack med bra jämförpris eller en vara med kort datum som går att frysa in.
Det är ett enkelt sätt att få bra mat till ett lägre pris. Men det fungerar bara om jag vet vad jag redan har hemma och ser till att maten faktiskt används.
En vara är inte ett fynd bara för att prislappen är nedsatt. Om den glöms bort längst ned i frysen, blir gammal i skafferiet eller köps en gång till i onödan har besparingen helt eller delvis försvunnit.
För att få bättre kontroll över maten hemma har jag därför börjat använda Grocy.
Det finns enklare alternativ
Grocy är inte den enklaste lösningen för att hålla reda på maten hemma. För många hushåll räcker det förmodligen med en anteckning i telefonen, ett kalkylblad, en whiteboard på frysen eller en vanlig inköpslista.
Det finns också särskilda appar för detta. Androidappen PITAFL erbjuder exempelvis enkel lagerhantering och inköpslistor och kan användas utan internet. Restokk är ett annat alternativ för Android och kan bland annat hålla reda på varor, utgångsdatum, streckkoder och inköpslistor.
Sådana appar är förmodligen enklare att börja med för den som främst vill ha en lista över vad som finns i skafferiet.
Jag har valt Grocy eftersom jag vill ha lite mer kontroll. Jag köper ofta flera förpackningar när priset är bra och vill kunna se vad jag har, var varorna finns och vilka inköp som bör användas först.
Grocy har många funktioner, men jag behöver inte använda allting. Jag börjar med det viktigaste: att hålla reda på innehållet i kylen, frysen och skafferiet.
Vad är Grocy?
Grocy är ett kostnadsfritt program med öppen källkod för att hantera livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.
I Grocy kan jag bland annat registrera:
- vilken vara jag har
- hur många förpackningar som finns
- var varan förvaras
- när den köptes
- bäst före-datum
- inköpspris
- vilken butik den köptes i
Programmet kan även hantera inköpslistor, recept och måltidsplanering. Det går alltså att göra systemet betydligt mer avancerat, men det behöver inte göras från början.
Min tanke är att först få ordning på själva lagret. När den rutinen fungerar kan jag avgöra vilka andra funktioner som verkligen tillför något.
Maten hemma är också ett lager
Jag ser maten i frysen och skafferiet som ett litet hushållslager.
När jag hittar exempelvis kött till ett bra pris kan jag köpa mer än vad jag behöver till dagens middag. Det som inte används direkt delar jag upp och fryser in. På det sättet kan ett tillfälligt erbjudande bli flera framtida måltider.
Bra pris → inköp → registrering → lagring → framtida måltid
Den ekonomiska vinsten uppstår däremot inte vid själva betalningen. Den uppstår först när maten används och ersätter ett framtida inköp till ett högre pris.
Frysen hjälper mig att bevara ett bra inköp. Grocy hjälper mig att komma ihåg att maten finns där.
Varför jag vill inventera kyl, frys och skafferi
När det finns många varor hemma är det lätt att tappa överblicken.
Jag kan tro att något är slut och köpa ytterligare en förpackning, trots att det redan finns en längst in i skafferiet. Jag kan också glömma något i frysen och fortsätta köpa ny mat i stället för att använda det jag redan har betalat för.
Det är precis den typen av ekonomiskt läckage jag vill minska.
Med ett fungerande lager kan jag kontrollera vad som finns hemma innan jag handlar. Jag kan också planera maten genom att ställa några enkla frågor:
- Vad har jag redan hemma?
- Vilka varor bör användas först?
- Vad kan jag laga av dem?
- Vad behöver jag verkligen köpa?
Den billigaste maten är ofta den jag redan har betalat för.
Registrera inköp med streckkod
När en produkt har lagts upp i Grocy kan jag koppla dess streckkod till produkten. När jag senare köper samma vara kan jag skanna streckkoden och registrera inköpet.
Jag kan då ange exempelvis:
- antalet förpackningar
- inköpspriset
- inköpsdatumet
- bäst före-datumet
- butiken
- förvaringsplatsen
Grocy ökar därefter lagersaldot med den inköpta mängden.
Första gången en produkt registreras krävs lite mer arbete. Produktnamn, streckkod, lagerenhet och normal förvaringsplats kan behöva anges. När detta väl är gjort går kommande inköp snabbare.
Det går även att skilja mellan inköpsenhet och lagerenhet. Om ett storpack innehåller fyra mindre innerförpackningar kan ett inköpt storpack exempelvis lägga till fyra separata förpackningar i lagret.
När en innerförpackning används minskas saldot med en.
Storpack är inte alltid billigare
Ett stort paket kan se förmånligt ut utan att jämförpriset faktiskt är särskilt bra. Jag försöker därför kontrollera priset per kilo, liter eller styck i stället för att bara titta på förpackningens totalpris.
Ett storpack är bara ekonomiskt om:
- jämförpriset är bra
- jag ändå kommer att använda varan
- jag har plats att förvara den
- innehållet kan lagras tillräckligt länge
- hela mängden används innan kvaliteten försämras
Grocy ska alltså inte vara ett argument för att köpa mer. Programmet ska hjälpa mig att använda det jag väljer att köpa.
Kaffe är ett bra exempel
Jag köper gärna kaffe när det säljs till ett bra pris. Kaffe håller länge, förbrukas regelbundet och lämpar sig därför väl för kampanjinköp.
När priset är bra köper jag flera paket. Det innebär att jag ibland har mer än tio kaffepaket hemma.
Det skapar ett litet lagerproblem. Nya kaffepaket blandas med äldre paket och eftersom kaffet har lång hållbarhet är det lätt att glömma i vilken ordning paketen köptes.
Jag skulle kunna leta efter bäst före-datumet på varje förpackning. Problemet är att märkningen ofta är liten, svag eller placerad på olika ställen.
Jag gör därför något mycket enklare.
När jag köper nya kaffepaket skriver jag inköpsdatumet med tuschpenna direkt på förpackningen. De nya paketen placeras sedan bakom de äldre.
Den stora handskrivna märkningen gör att jag snabbt kan få en uppfattning om paketens inbördes ålder. Jag slipper leta efter en liten och ibland svårfunnen bäst före-märkning på varje paket.
Inköpsdatum och bäst före-datum har olika funktioner
Mitt handskrivna inköpsdatum ersätter inte tillverkarens bäst före-datum. Uppgifterna fyller två olika funktioner.
- Bäst före-datumet visar tillverkarens bedömning av produktens hållbarhet.
- Inköpsdatumet visar när förpackningen kom in i mitt eget lager.
Det är inköpsdatumet som gör det enkelt för mig att använda förpackningarna i rätt ordning.
Detta är en enkel form av lagerrotation: de äldsta varorna används först och de nya placeras bakom dem.
Grocy ersätter inte tuschpennan
Grocy kan visa hur många kaffepaket jag har och när olika inköp registrerades. Programmet kan också hjälpa mig att se vad jag betalade och hur snabbt lagret förbrukas.
Men Grocy kan inte automatiskt se vilket fysiskt paket jag tar ur skafferiet.
Därför tänker jag fortsätta använda tuschpennan även när lagret finns registrerat digitalt.
Min rutin blir ungefär så här:
- Jag köper flera paket när priset är tillräckligt bra.
- Inköpet registreras i Grocy.
- Inköpsdatumet skrivs tydligt på förpackningarna.
- De nya paketen placeras bakom de gamla.
- De äldsta paketen används först.
- Lagret minskas i Grocy när ett paket öppnas.
Grocy visar vad jag har. Tuschpennan visar snabbt vilket paket jag bör använda först.
Samma metod kan användas för andra hållbara varor när nya och gamla inköp blandas i samma skåp.
Mat med kort datum
Jag köper gärna mat med kort datum när priset är bra och varan går att använda eller frysa in.
Det är ofta möjligt att köpa bra råvaror till betydligt lägre pris bara för att butiken behöver sälja dem snabbt. Butiken har ett tidsproblem, medan jag kan lösa det genom att frysa maten.
Det betyder däremot inte att jag ska köpa allt som har en nedsatt prislapp.
Innan jag köper behöver jag fortfarande fundera på:
- Kommer jag verkligen att äta detta?
- Har jag redan samma vara hemma?
- Finns det plats i frysen?
- Kan varan delas upp i lämpliga portioner?
- Är det nedsatta priset faktiskt bra?
När jag kommer hem registrerar jag varan och lägger den på rätt plats. Om den fryses in vill jag gärna veta i vilken fryslåda den finns.
Det räcker inte att Grocy berättar att varan ska finnas någonstans i frysen. Jag vill helst också veta var jag ska leta.
Planera maten utifrån det som redan finns
Grocy kan hjälpa mig att vända på den vanliga ordningen för matplanering.
I stället för att först bestämma en maträtt och därefter köpa alla ingredienser till dagens priser kan jag börja med lagret.
Om det redan finns kött, fisk, rotfrukter eller andra råvaror hemma kan maten planeras utifrån detta. Om en viss ingrediens är dyr kan den ibland ersättas av något annat som jag redan har eller som för tillfället säljs billigare.
Jag behöver inte vara lojal mot en viss råvara när flera alternativ kan fylla samma funktion i en måltid.
Det ger både lägre kostnader och större chans att maten hemma faktiskt används.
För den tekniskt intresserade
Grocy kan användas som det är, men den tekniskt intresserade kan bygga vidare på lösningen.
Det går exempelvis att använda Grocy tillsammans med Home Assistant. Då kan information om lagret visas på en gemensam skärm eller användas i olika automatiseringar.
Det skulle exempelvis gå att:
- visa vilka varor som snart bör användas
- skicka en påminnelse när något börjar ta slut
- lägga en vara på inköpslistan när saldot blir för lågt
- visa lagersaldo på en dashboard
- använda streckkodsläsning för inköp och förbrukning
Ett möjligt exempel är att en påminnelse skapas när kaffelagret sjunker under ett visst antal paket.
Detta är inte nödvändigt för att få nytta av Grocy. Det är en möjlighet för den som redan använder Home Assistant eller tycker om att bygga egna automatiseringar.
Systemet får inte bli ett självändamål
Ett digitalt lagersystem kan lätt bli ännu ett projekt där administrationen tar mer tid än den sparar.
Jag försöker därför registrera tillräckligt mycket för att systemet ska vara användbart, men inte mer än vad jag kan hålla uppdaterat.
Allting behöver inte vägas och bokföras på grammet. Det viktigaste är att jag kan svara på några praktiska frågor:
- Har jag varan hemma?
- Ungefär hur mycket finns?
- Var ligger den?
- Vad bör användas först?
- Behöver jag verkligen köpa mer?
Om systemet blir för tidskrävande finns risken att jag slutar använda det. Då spelar det ingen roll hur många avancerade funktioner programmet erbjuder.
Ett fynd är bara ett fynd om det används
Om en vara normalt kostar 100 kronor och jag köper den för 50 kronor har jag inte automatiskt sparat 50 kronor.
Besparingen uppstår först när varan används och ersätter ett framtida inköp som jag annars hade gjort.
Om maten glöms bort och kastas har jag inte sparat någonting. Jag har i stället förlorat de 50 kronor jag betalade och dessutom lagt tid på att köpa, transportera och förvara varan.
Hela kedjan behöver därför fungera:
Köp till ett bra pris → förvara rätt → håll reda på lagret → använd i rätt ordning → undvik matsvinn
Grocy är ett verktyg för den kedjan. Tuschpennan, fryslådorna och placeringen i skafferiet är andra delar av samma system.
Målet är inte att samla på mat. Målet är att kunna köpa bra mat när priset är fördelaktigt och sedan se till att allting faktiskt kommer till användning.
Det är först då det nedsatta priset blir en verklig besparing.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar