Tänk på att SpararPengarna inte är någon ekonomisk rådgivning, det jag skriver på denna sidan är mina egna tankar om min egen ekonomi och du måste själv fundera igenom de investeringarna du gör och vad som passar för din ekonomi.
Sakta men säkert tillbaka till ett lugnare tempo
Sakta men säkert börjar vardagen lugna ner sig igen. Det finns visserligen fortfarande mycket att göra om dagarna, men jämfört med tempot under året, då jag både färdigställde uthyrningen och arbetade mycket övertid, känns det här som ett lagom tempo.
Träningen börjar också sakta kunna återgå till det normala. Nu när jag ser tillbaka inser jag hur jag prioriterade ned den mer och mer.
Kosten är nog det enda jag lyckats hålla på en jämn nivå under flera år. Om den är optimalt utformad vet jag inte, men jag mår prima och tillskriver kosten en stor del av detta.
HUS1 och HUS2
Jag har funderat på hur jag ska behandla finansieringen av fastigheterna och bestämt att HUS1 och HUS2 ska vara ett gemensamt ekonomiskt projekt.
Jag öppnade i dag ett sparkonto hos en nischbank som för närvarande ger 2,55 procent i ränta. Jag kommer eventuellt att föra över en mindre del av överskottet från hyresintäkterna till det kontot.
Detta är något min AI föreslog när vi diskuterade min ekonomi. Så länge jag har en anställning och månadslön tycker jag egentligen att det är onödigt att hålla större likvida belopp enbart för akuta utgifter. För pågående och planerade renoveringsprojekt kan jag däremot se en tydlig fördel.
Jag vill ha finansieringen klar innan jag påbörjar ett större projekt. Samtidigt tycker jag att det är slöseri att låta fiatpengar stå helt utan någon form av kompensation för inflationen. Ett räntebärande konto blir därför en rimlig mellanlösning.
Uterumsprojektet börjar närma sig sitt slut. Även om jag fick ett bra pris tycker jag att arbetet har tagit lite för lång tid.
Jag har nu begärt offert från firman på nästa projekt. För det projektet kan man eventuellt ansöka om Bidrag för energieffektivisering i småhus, som även kallas Villaeffekten.
Huvudvillkoren 2026
- Huset ska ha ett värdeår före 1990.
- Den sökande ska äga huset och bo där stadigvarande senast när utbetalningen begärs.
- Huset får normalt inte vara anslutet till fjärrvärme.
- Bidraget täcker 30 procent av den godkända materialkostnaden.
- Det maximala bidraget är 60 000 kronor per småhus.
- Byte av fönster och dörrar kan räknas som en förbättring av husets klimatskärm.
- Ansökan görs genom ansvarig myndighets e-tjänst och handläggs regionalt.
Det går dessutom att få 30 procent i ROT-avdrag på den godkända arbetskostnaden. Materialdelen och arbetsdelen kan alltså i bästa fall få stöd var för sig, även om det inte nödvändigtvis betyder att exakt 30 procent av hela fakturan försvinner.
Jag inväntar nu offerten. En schablonmässig uppskattning från min AI pekar mot en kostnad på omkring 150 000 kronor.
HUS1 fortsätter leverera
Intäkterna från HUS1 ser ut att fortsätta oförändrat. Det tog dock inte lång tid innan en ny kostnad dök upp.
En överbelastning i badrummet gjorde att jag behövde anlita en elektriker. Kostnaden blev relativt liten, cirka 1 400 kronor, vilket får anses ligga väl inom budgeten.
När jag felsökte köpte jag även ett lysrör som aldrig behövde användas. Jag ska försöka lämna tillbaka det till byggvaruhuset. Om det inte går blev det ett ovanligt dyrt lysrör som kostade flera hundra kronor, om jag minns rätt.
Investeringarna har gått på sparlåga
Mina investeringar på den huvudsakliga investeringsplattformen har varit ganska dämpade på grund av kostnaderna för uterummet. De köp jag gjort har främst varit återinvesteringar av utdelningar.
Arbetet med att flytta kapital från min äldre nätmäklare till den nya och billigare plattformen fortsätter när det sker försäljningar eller kommer utdelningar. Snart är värdet ungefär lika stort på de båda plattformarna.
Det tycker jag är imponerande, eftersom en betydande del av likviderna från aktieförsäljningar inte har återinvesterats utan i stället gått till uterumsprojektet i HUS2.
En stor del av uterummet har finansierats genom vinsthemtagningar i två energibolag. Upplägget påminner om hur vinster från börshandlade bitcoinprodukter tidigare bidrog till kontantinsatsen för HUS2.
Det är en del av min övergripande kapitalstrategi. Vinster från mer volatila eller cykliska tillgångar kan omvandlas till något mer bestående. I det ena fallet bidrog vinsterna till köpet av huset. I det andra fallet har de bidragit till att förbättra huset.
När det kommit mindre utdelningar har jag styrt dem mot courtagefria investeringar. Hittills har jag främst använt olika börshandlade kryptoprodukter, men jag upptäckte nyligen att även en utdelande nordisk börshandlad fond kan köpas courtagefritt.
Jag kommer därför att börja styra fler av de mindre likviderna dit och till liknande investeringar. På så sätt bidrar även små belopp till att bygga framtida kassaflöde genom utdelningar.
De allra minsta restbeloppen kan fortfarande användas till andra börshandlade produkter när beloppen är för små för något mer meningsfullt köp.
Stress är ofta dyrt
Jag råkade nyligen sätta in 1 300 euro från ett kreditkort till en betaltjänst. Min avsikt var att sätta in 1 300 kronor.
Växlingen till euro gjordes sannolikt redan av kortutgivaren. När jag insåg misstaget blev jag stressad och tänkte att det var bäst att omedelbart få tillbaka kapitalet till mitt räkningskonto, så att jag senare kunde betala kortfakturan.
Jag växlade därför tillbaka hela beloppet till kronor och gjorde därefter en testöverföring på 100 kronor till räkningskontot.
Först efteråt insåg jag att jag hade förbrukat en stor del av mitt kostnadsfria växlingsutrymme hos betaltjänsten, kanske till och med överskridit det. Jag hade alltså betalat för eller förbrukat utrymme på två växlingar helt i onödan.
Jag insåg också att jag bara kunde ha låtit pengarna stå kvar i euro. Jag använder euro relativt ofta och beloppet hade kommit till användning förr eller senare.
Kortfakturan hade dessutom enkelt kunnat betalas med andra likvider i min kapitalpool.
Med kapitalpoolen menar jag det vanliga bankkonto där mina löpande inkomster och frigjorda pengar samlas innan kapitalet får ett nytt uppdrag. Dit går bland annat lön, hyresintäkter och pengar från sålda investeringar. Från kapitalpoolen fördelas pengarna sedan vidare till räkningar, investeringar, renoveringar eller andra planerade utgifter.
Kapitalpoolen innehöll tillräckligt med pengar för att betala kortfakturan utan att eurobeloppet behövde växlas tillbaka. Summan var stor, men fullt hanterbar.
Nu sitter jag i stället med en större summa kronor på ett konto där jag sällan använder dem, eftersom mina vanliga kostnader normalt betalas med ett annat bonuskort.
Det hela inträffade dessutom precis före en period då överföringar ändå inte skulle genomföras omedelbart. Kortfakturan skulle inte heller betalas förrän betydligt senare. Det fanns alltså ingen verklig anledning att agera snabbt.
Jag kan förstås irritera mig på att jag inte bara tog det lugnt. Samtidigt gav misstaget mig en tydlig lärdom:
Stressa inte. Låt inte ett dåligt beslut leda till flera dåliga beslut.
När ett misstag redan har inträffat är det inte alltid bäst att omedelbart försöka återställa allt till ursprungsläget. Ibland är det bästa sättet att bevara kapitalet att inte göra någonting alls.
Det första misstaget var att sätta in fel belopp i fel valuta. Det andra misstaget var att känna att situationen måste korrigeras omedelbart, trots att kapitalet var säkert och jag hade gott om tid.
Hade jag väntat en stund hade jag förmodligen insett att eurobeloppet kunde ligga kvar tills det behövdes. Kortfakturan kunde betalas med pengar ur kapitalpoolen, och jag hade sluppit den onödiga återväxlingen.
Det är lätt att se lösningen i efterhand. Det viktiga är därför inte att irritera sig över misstaget, utan att bygga in en bättre rutin inför nästa gång.
Om något liknande händer igen ska jag först kontrollera om kapitalet faktiskt är i fara eller om någon betalning måste göras omedelbart. Om svaret är nej finns det ingen anledning att fatta nästa beslut under stress.
Tillbaka till ett mer hållbart tempo
Uterummet blir förhoppningsvis klart inom kort. När slutfakturan är betald kan jag gradvis återgå till ett mer normalt investeringsflöde, leta efter nya marknader och fortsätta fundera på hur ekonomin kan optimeras.
En del av den frigjorda tiden har redan fyllts av en yrkesinriktad Linuxkurs. Jag planerar även att ta ett ordentligt avbrott längre fram, innan nästa större fas börjar.
Det känns som en bra ordning. Först avsluta uterummet, fortsätta kursen och återfå en normal träningsrutin. Därefter kan nästa större fas börja när tiden och förutsättningarna är de rätta.
Det finns fortfarande mycket att göra, men allt behöver inte göras samtidigt. När tempot blir mer hållbart blir det också lättare att fatta genomtänkta beslut och undvika den typ av stressmisstag som jag gjorde vid valutaväxlingen.
Tillgångar hamnar inte hos någon av en slump. Man måste lära sig att skaffa tillgångar, få dem att arbeta och därefter bevara dem.
Det betyder inte att varje beslut blir rätt. Misstag kommer att inträffa. Det viktiga är att upptäcka dem, förstå varför de uppstod och undvika att ett misstag startar en hel kedja av nya.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar